Välkommen beredskapsmentalitet

Sverige markerar mot Ryssland, vi börjar äntligen få upp ögonen för farliga uppköp och i Norrköping skärps krisberedskapen.

På vakt utanför Gotland. Fast marinen behöver förstärkas.

På vakt utanför Gotland. Fast marinen behöver förstärkas.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Ledarkrönika2020-08-28 06:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inte beredskapsövning, utan beredskapsinsats. Försvarsmaktens språkbruk kan tyckas vara en lek med ord, men inom försvaret leker man inte och begreppsapparaten är hårt knäsatt. Den pågående insatsen på och runt Gotland avspeglar en skärpt säkerhetspolitisk situation. En sedan tidigare planerad övning har därför övergått i förstärkt beredskap.

Låt vara att den pågående ryska militärövningen i Östersjön också den var känd sedan tidigare, har säkerhetsläget blivit allvarligare på grund av den pågående krisen i Belarus – vilken i värsta fall kan bädda för en rysk intervention. Givet hur aggressivt Ryssland uppträdde gentemot andra europeiska länder när kriget i Ukraina bröt ut, finns det all anledning att ta riskerna på fullt allvar.

Samtidigt avspeglar beredskapsinsatsen nya eller nygamla insikter. Det är en betydande och mycket välkommen skillnad jämfört med situationen för fem år sedan, när eskalationen i Ukraina tycktes ta framför allt våra politiker men också Försvarsmakten med överraskning. En skillnad mellan då och nu är samtidigt att försvaret numera har ökade resurser för snabbt ökad beredskap. Att den pågående insatsen kretsar kring Gotland är inte överraskande, ej heller att exempelvis fyra av fem Visbykorvetter mobiliserats.

Samtidigt är det också en påminnelse om hur relativt begränsade våra förmågor är, bristen på ytstridsfartyg måste åtgärdas under kommande år. Därför är det allvarligt regeringen vägrar tilldela Försvarsmakten de resurser som behövs för att den planerade återrustningen ska kunna verkställas.

Något mer skärpt har ministären Löfven blivit när det kommer till insikten om att skydda infrastruktur med mera mot fientliga utländska uppköp. Samtidigt med försvarets pågående beredskapsinsats låter regeringen sålunda meddela att Säpo och Försvarsmakten enligt ett nytt lagförslag ska kunna stoppa dylika farliga uppköp, avseende framför allt infrastruktur. Det är lagar som skulle kunna aktualiseras vid försäljning av exempelvis energisystem eller 5G-teknik. Att lagstiftningen vänder sig minst lika mycket mot potentiellt farliga kinesiska som ryska uppköp är uppenbart.

Lagstiftningen behöver dock skärpas ytterligare och ministären Löfven bör därför skyndsamt återkomma när det gäller köp också av fasta anläggningar som exempelvis hamnar. Den säkerhetsprövning som var självklar under det kalla kriget behöver återställas.

Fast beredskap är inte bara militär. Under det kalla kriget fanns ett väl utbyggt civilförsvar, men som inte minst den ännu pågående coronakrisen påvisar återstår numera bara rester. I Norrköping har Nicklas Lundström (V) därför skrivit en motion om tillskott för beredskapsinvesteringar inom kommunen. Enligt Lundström kan det handla om allt från inköp av dieselaggregat till radioutrustning, att säkra ledningsplatser och köpa smittskyddsutrustning.

Det är ett klokt önskemål som, inte minst givet erfarenheterna i närtid, borde vara självklart för fullmäktige att bifalla. Det duger nämligen inte bara att tala om potentiella hotbilder i allmänna ordalag eller presentera beredskapsplaner som saknar täckning i form av fysiska resurser.

Kommunens säkerhetschef Richard Tjernström är entusiastisk och hävdar att det vore en dröm att kunna köp in utrustning. Fast egentligen borde det inte vara en dröm, utan en självklarhet. Verkställ!