Butiksdöden sprider sig, varnade konsultjätten PwC i en rapport tidigare i veckan. Och den som nyligen har besökt Söderköpings centrala delar lär vara benägen att hålla med. Den senaste tiden har flera butiker lagts ut till försäljning eller slagit igen. Tomma skyltfönster har blivit en allt vanligare syn.
Vad är det då som ligger bakom utvecklingen? Den största orsaken lär vara den ökande e-handeln. Att folk handlar på nätet i stället för i fysiska affärer har redan fått butikerna och köpcentrumen att bli färre i landet. En utveckling som märks även i Norrköping.
Alla tror dock inte att detaljhandeln kommer att slås ut helt av e-handeln. Till Svenska Dagbladet (31/10) sade Louise Wintzell, konsult på fastighetsrådgivaren JLL: ”Vi konsumenter behöver inte gå och handla längre – men vi vill gå och handla. Och det är det som butikerna måste ta till sig och utveckla koncept efter.”
Särskilt i en stad som Söderköping lär Wintzells budskap vara något att ta fasta på. Det som butikerna kan erbjuda lokalbefolkningen är igenkänning och service samtidigt som turisterna kan lockas med upplevelsen av den historiska småstaden.
Men oavsett strategi lär många butiker möta en allt tuffare konkurrens från e-handeln. Ska detaljhandelsföretagen ha en chans krävs det att förutsättningarna är så bra som möjligt. På den punkten ser det dock inte så bra ut i Söderköping – de senaste åren har kommunen rasat i näringslivsrankingen.
År 2011 låg Söderköping på plats 110 i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I år hamnade kommunen på plats 220. Och att Söderköping under längre tid har tappat placeringar pekar – tyvärr – på att det inte lär röra sig om en tillfällig nedgång utan att förutsättningarna för företagande verkligen har försämrats.
I statistiken sticker också en del frågor ut. Enligt enkätsvaren anses lokalpolitikernas, tjänstemännens och skolans attityd till företagande vara särskilt dålig i Söderköping – ska man tro svaren är attityden bland den sämsta i landet. Och även inom kategorin ”service till företag” placerar sig kommunen i den nationella botten.
I NT tidigare i månaden (8/10) fick den någorlunda nytillträdde näringslivssamordnaren i kommunen frågan vad den dåliga placeringen kan bero på. Svaret blev då: ”Det finns många saker som påverkar näringslivet just nu, till exempel ökade lagkrav framför allt inom miljöområdet och som företagarna inte är vana vid.”
Det finns dock en given invändning mot svaret – om nationella regleringar är problemet skulle alla kommuner befinna sig i samma situation, vilket inte verkar vara fallet. Exempelvis nämndes inte ens ökade lagkrav som ett problem när Dagens Nyheter (16/10) intervjuade Solnas kommunalråd Pehr Granfalk (M) om vad som har gjort att kommunen tio år i rad har utsetts till Sveriges mest företagsvänliga.
Det paradoxala med att Söderköping presterar allt sämre i rankingen är att kommunen egentligen bör ha goda förutsättningar för företagande. Söderköping ligger över det nationella genomsnittet när det kommer till andelen företagsamma individer och det geografiska läget får anses som gynnsamt. Dessutom finns det ett historiskt arv av företagande, i jämförelse med andra kommuner som har varit mer beroende av större arbetsgivare.
I Söderköping är myllan gynnsam för företagande men klimatet dåligt. Det underlättar inte för ett näringsliv som blir allt mer konkurrensutsatt.