Trafikverket har sagt sitt i förslaget till nationell infrastrukturplan för 2022-33 och det mesta är som förväntat, åtminstone i Östergötland. Sålunda kommer Förbifart Söderköping att börja byggas 2025 – oavsett om man faktiskt hittat några hasselsnokar längs färdvägen eller inte – och planerna för Ostlänken ligger fast. Följaktligen kommer stationerna även fortsättningsvis att ligga i själva städerna och inte ute på landsbygden, vilket det funnits farhågor för. En sådan besparing hade förstås varit helt meningslös eftersom själva idén med snabbare tågförbindelser då hade förfelats.
Tyvärr ligger emellertid också planeringen för Händelöleden fast. Det vill säga, den existerar inte. Enligt Trafikverket finns det kort och gott inga pengar, eller rättare sagt "det har varit tuffa prioriteringar" enligt generaldirektör Lena Erixon.
Ordet kastastrof är ju sorgligt missbrukat i sammanhanget, men ligger nära givet de möjliga konsekvenserna. När Inre hamnen byggs om minskar också möjligheterna till tung trafik genom staden. Därför är Händelöleden inte bara önskvärd, utan nära nog nödvändig – och inte bara direkt för Norrköping. För Finspång kan det i värsta fall handla om själva överlevnaden som industrikommun.
"Cirka 90 procent av våra utleveranser går denna väg i dag" säger Siemens vd Hans Holmström, apropå den förbindelse som skulle ersättas av Händelöleden och nu kommer att försvinna (NT 16/10) och fortsätter: "Vi ser ju att det ska gå att lösa denna fråga innan nuvarande fungerande sätt att exportera försvinner, men annars får vi titta på andra lösningar som i förlängningen kanske inte inkluderar Norrköpings hamn och som också kan påverka omfattningen av verksamheten i Finspång".
Det är illavarslande perspektiv.
Fast märkligt nog inget som Trafikverket tagit tillräcklig hänsyn till. Eller kanske inte så märkligt ändå, givet de politiska prioriteringar ministären Löfven tidigare slog fast. Då när Miljöpartiet satt med i regeringen och helst inte ville se några vägsatsningar över huvud taget.
Med Magdalena Andersson som statsminister i regering utan MP finns åtminstone lite större förhoppningar om ändrade planer, för Trafikverkets förslag är just det och inte hugget i sten. Fast det gäller i så fall att vända sig till rätt personer. Infrastrukturminister Thomas Eneroth är knappast någon av regeringens tyngre statsråd och plågas dessutom av anklagelserna för sexuellt ofredande just nu.
Frågan handlar dessutom inte bara om infrastruktur, utan även industriell utveckling – varför den borde intressera den nya näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson. Han har vid upprepade tillfällen tidigare under sin karriär visat förståelse för den tyngre industrins förutsättningar.
Alltså bör kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) slå numret till Thorwaldsson och förklara hur landet ligger. Att det handlar om stora industrivärden som hotas. Och att det brådskar.