Absolut makt korrumperar absolut
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Det gick relativt bra i början. Landet blev en nettoexportör av livsmedel och landet hade länge en av de högsta BNP-inkomsterna per capita för länderna söder om Sahara. Mugabe var populär bland europeiska socialister som reste i skytteltrafik till landet och studerade hur afrikansk socialism kunde se ut. Frågan om demokrati, flerpartisystem och fria val låg inte i blickpunkten. Mugabe började som premiärminister och är sedan 1987 president. En post han behållit i flera val med hjälp av valfusk och våld mot oppositionella. Det största slaget mot landet utdelade Mugabe när han forcerade igenom en jordreform år 2000. Denna fick till följa att det mesta av den odlade marken delades ut till Mugabes politiska vänner och hamnade i träda. Produktionen inom jordbruket avstannade och ligger numera runt en tredjedel av vad som tidigare producerades. BNP per capita är i dag bara en femtedel av vad den var tidigare och inflationen slår historiska rekord.Zimbabwe har ett stort problem och det stavas Robert Mugabe. Hans senaste påhitt, att tvinga utländska företag att överlämna 51 procent av ägandet till zimbabwiska medborgare (som Mugabe utser) har lyckligtvis stoppats av oppositionen som har ett visst inflytande i parlamentet. Risken är annars att de få utländska företag som fortfarande vågar stanna kvar och investera i landet drar sig ur.Mugabe kontrollerar statsapparaten, dock inte domstolarna, och militären. Nya fyndigheter av guld och diamanter har tyvärr gjort honom opåverkbar av omvärldens protester och sanktioner. Genom handel och exportavtal med diktaturer som Kina och Libyen fylls statskassan på så att Mugabe kan behålla kontrollen över militär och polis.
Det mest tragiska med exemplet Zimbabwe är att den kris som landet lider av är helt självförvållad. Mugabes och hans partis sätt att styra landet är helt orsaken till folkets lidande. De vita farmarna har jagats bort, oppositionen misshandlas och mördas, nationens tillgångar fifflas bort och befolkningen flyr till grannländer. Robert Mugabe har fortfarande en del strålglans kvar som befriare av Zimbabwe. Men som en intervjuad zimbabwier uppgav för Ekot i går, måndag: "Vi kan fira idag, men kanske behöver vi en ny frihetskamp och en ny självständighet". Befriaren har blivit förtryckare. Cirkeln är sluten och det tycks bara vara zimbabwierna själva som kan bryta den onda cirkeln.