Frågan om kvotering till bolagsstyrelser aktualiseras stundvis. Oftast vill några politiker införa lagstiftning eftersom de anser att jämställdhetsarbetet går för långsamt. Argument som avfärdas av näringslivsföreträdare. I dag är andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser 22,3 procent, vilket är en minskning enligt en nyss presenterad rapport från sjätte AP-fonden .
I gårdagens Dagens Nyheter intervjuades finansminister Anders Borg (M) och i frågan om kvotering anser Borg numera att det kan bli aktuellt med lagstiftning. För någon vecka sedan sa statsminister Fredrik Reinfeldt ungefär samma sak, även om han påpekade att det var hans personliga uppfattning. Borg konstaterar att utvecklingen går i ”väldigt, väldigt långsam takt”.
Borg har onekligen en poäng i att andelen kvinnor i bolagsstyrelser är låg och att utvecklingen mot en högre andel går långsamt, eller rent av bakåt för tillfället. Frågan kan dock ställas varför moderaten Anders Borg tycker att detta är ett så stort problem att han funderar på att använda riksdagens lagstiftningsmakt för att tvinga företag att göra som politikerna vill.
Frågan om kvotering är i grunden enkel. Det är principiellt fel att staten lägger sig i hur privata företag sätter samman sina styrelser. Det tyckte förmodligen Anders Borg också en gång i tiden. Hur staten gör med sina bolag är i slutändan väljarnas sak, men privat ägda företag måste rimligen få förvaltas utifrån vad ägarna önskar. Om ägarna sedan är så obegåvade att de bortser från den talang som finns i halva befolkningen får det rimligen vara deras ensak och i slutändan sannolika förlust.
Att Norge sedan ett några år har en kvoteringslagstiftning är inget hållbart argument, det finns ganska många länder som valt att inte ha en kvoteringslagstiftning. De exempel där kvotering redan finns, exempelvis inom vissa utbildningar på högskolan, är dessutom avskräckande. Det är precis lika fel att kvotera bort duktiga unga kvinnor från en veterinärutbildning som att kvotera in andra kvinnor i bolagsstyrelser.
De som vill tvinga företag att utse sina styrelser efter en politiskt önskad mall borde svara på frågan om de anser att Sverige ska ha ett fritt näringsliv eller om företagen ska styras av politiker. Dessutom kan frågan ställas vilken nästa grupp som ska kvoteras in när absolut jämställdhet nåtts i styrelserna? Den politiska klåfingrigheten lär inte stanna vid styrelser med jämn könsfördelning. Har politikerna väl börjat begränsa näringsfriheten lär de fortsätta.
DN-intervjun handlade dock inte enbart om kvotering. I höst lägger Borg fram sin sista höstbudget innan nästa riksdagsval och även om han som alltid uttalar sig försiktigt verkar det finnas utrymme för ett femte jobbskatteavdrag. Att kunna sänka skatten ett valår när omvärlden drar åt svångremmen är ett välbehövligt trumfkort för regeringen. Släpper de kvoteringsfrågan slipper de dessutom en svekdebatt om företagarnas självbestämmande.