Allt våld borde ge strängare straff

Det efterlyses hårda straff för hot och våld mot politiker. Klokt, men borde inte alla hot och allt våld ses som allvarliga övergrepp på medborgare?

Norrköping2014-01-18 04:08
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Supervalåret 2014 kommer tyvärr inte bara att handla om politiska alternativ och en chans för medborgare och politiker att mötas och diskutera Sveriges framtid. Sannolikt kommer det även att förekomma en inte oansenlig mängd hot och våld mot folkvalda.

2013 avslutades i sammanhanget dystert. En politiskt aktiv Sverigedemokrat vaknar av en sprängladdning utanför sin dörr i skånska Arlöv. I Stockholmsförorten Kärrtorp utspelas kravaller när en grupp nynazister angrepp en fredlig demonstration mot rasism, någon månad tidigare attackerades en socialdemokratisk lokalpolitiker i sitt hem, partiledaren Jimmie Åkesson (SD) blev tårtad i höstas.

Så ser det ut i Sverige i dag.

De här är fyra exempel på olika varianter av politiskt våld är lyckligtvis extrema undantag. Samtidigt har hoten och våldet mot folkvalda ökat. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har var sjätte politiker utsatts för hot, trakasserier eller våld. I åldersspannet 20-29 år har mer än var fjärde politiker drabbats.

Fördelningen i riksdagspartierna är någorlunda jämn (mellan 11 och 18 procent) med ett starkt undantag gällande Sverigedemokraterna. Närmare hälften (49 procent) av deras representanter har på olika sätt drabbats. Helt oacceptabla siffror och då ska man även ha i minnet att endast 22 procent av fallen polisanmäls.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) har gett en utredare, Norrköpings chefsåklagare Thorsten Angervåg, i uppdrag att se hur domstolarna dömer i fall där folkvalda utsatts för hot och våld.

Syftet är att undersöka om det behövs en straffskärpning i frågan.

Det är behjärtansvärt att Ohlsson vill ta krafttag mot det politiska våldet och specifikt det som riktar sig mot folkvalda. Det finns en utredning i frågan från 2006 men regeringen har låtit den ligga i byrålådan.

Det finns tydligen olika meningar om frågan i regeringen. Justitieminister Beatrice Ask (M) har tidigare sagt att den nuvarande lagstiftningen räcker.

Samtidigt måste frågan ställas varför en viss form av hot och våld ska ses som extra allvarlig. Visst är det oroväckande att allt fler politiker är utsatta, men är det inte lika oroväckande att väldigt många andra också är utsatta? Svaret är inte givet och rimligen borde det vara statsmaktens uppdrag att beivra alla former av hot och våld efter bästa förmåga.

Det är allvarligt när politiker utsätts för våld, men det är alltid allvarligt när någon hotar, trakasserar eller skadar någon annan.

Läs mer om