Andra världskriget ständigt närvarande

Ännu 60 år efter krigsslutet är andra världskriget varken något som kan eller bör läggas till de historiska handlingarna.

Norrköping2005-05-09 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Dagens fest i Moskva skulle bli ett tillfälle för väst och öst att försonas vid minnet över segern mot en gemensam fiende för 60 år sedan. Kanske var det här någonstans problemen började. Hela evenemanget blev för stort och politiskt laddat.
För Rysslands president Vladimir Putin blev lockelsen för stor - det gällde att slå mynt av det storslagna jubileumet. Medan det för tio år sedan fortfarande var de enskilda krigsveteranerna som stod i centrum handlar dagens firande också om att manifestera Stormakten.
Inför 50-årsfirandet talade de flesta (av skam eller politisk bekvämlighet) tyst om Stalin. I år har däremot många tagit chansen att öppet hylla diktatorn, om inte annat så för hans "strategiska snille". Putin vet naturligtvis att det är dumheter - Stalin var inte bara massmördare, utan också en tredje klassens skrivbordsgeneral. Men han låter nystalinisterna och den "korrigerade" historieskrivningen hållas, i förhoppningen att densamma skall tala till hans egen politiska fördel.

Därför har stämningen blivit närmast överladdad. I de diplomatiska leden väckte Kremls kritik av de baltiska nationerna särskild irritation. Enligt den nygamla sovjetryska historieskrivningen var de baltiska staterna aldrig ockuperade - de valde frivilligt stalinistisk överhöghet!
Det var inte väntat att Ryssland skulle be om ursäkt för ockupationen, men många antog förmodligen att Putin skulle försöka gå runt frågan genom att hänvisa till att det viktiga nu var att minnas segern över nazismen etcetera. Istället valde den ryske presidenten att spela maktfullkomlig genom att offentligt förolämpa balterna. Så tvingades han också sedermera till viss reträtt och kallade följaktligen häromdagen ockupationen för en "tragedi" (utan att för den skull be om ursäkt).
Eftersom Lettlands president Vaira Vike-Freiberga tidigare uttryckt sig okänsligt om de ryska krigsveteraner som bor i landet förelåg en besvärande diplomatisk uppgift när USA:s president George W Bush besökte Riga dagarna innan segerfirandet i Moskva. Han löste dock problematiken ovanligt skickligt genom att hylla balterna och fördöma den sovjetiska ockupationen, men samtidigt i lagom invirade ordalag varna för diskriminering av landets ryska minoritet.

I Baltikum är av naturliga skäl historien levande, men hur står det till i länder där andra världskriget upplevs som mera avlägset? I Nederländerna (som Bush också besökte) kunde vänsterdemonstranterna inte ens för en dag bortse från hans person och istället komma ihåg de amerikaner som dog för ett fritt Holland för 60 år sedan. I Österrike konstateras i en färsk opinionsundersökning att hälften av de tillfrågade vill lägga kriget bakom sig - men också att nästan var fjärde anser att judarna inte hade det så illa i koncentrationslägren som "påståtts"....
Undersökningen påvisar att kunskaperna om andra världskriget minskar. De människor som var med då det begav sig blir allt äldre och möjligheterna för demagoger att förföra yngre generationer blir allt större.
I Ryssland omvärderas Stalin, i Österrike misstros uppenbara sanningar om koncentrationslägren och i Tysklands nygamla huvudstad Berlin anordnade runt tusen nynazister en demonstration i centrum under söndagen.
När brunskjortorna vågar visa sina fula trynen till och med på minnesdagen för andra världskriget är det hög tid att dra öronen åt sig. Historien måste återerövras - och det brådskar.
Läs mer om