I den svenska debatten är det oftast brottslingens perspektiv som hamnar i fokus. Ibland låter det som om det är mer synd om brottslingen än offret. Sociala omständigheter, trasslig uppväxt och ekonomisk ojämlikhet, brukar vara den typ av argument som framförs för att försvara människor som begår fruktansvärda brott. Detta innebär i så fall att vissa personer i stort sett skulle vara determinerade att begå brott. En tämligen naiv, eller kanske snarare förunderlig, människosyn kan tyckas. De som föreslår fler poliser och hårdare straff brukar ofta anklagas för att vara cyniska och inte vilja ge brottslingar en andra chans.
Nyligen presenterades en rapport av den brittiska oberoende tankesmedjan Civitas. Rapporten heter "Acquisitive Crime: Imprisonment, Detection and Social Factors" och är författad av forskare vid University of Birminghams ekonomiska institution.
Dr Siddharta Bandyopadhyay, som är ansvarig för rapporten, har studerat 43 polisdistrikt i England och Wales mellan åren 1993-2008 för att se vad som har påverkat brottsligheten positivt och negativt.
Till många svenskars förvåning visar det sig att hårdare straff faktiskt fungerar för att minska antalet begångna brott. I rapporten finns flera beräkningar som visar att hårdare straff har en avskräckande effekt.
Om strafflängden i England och Wales skulle höjas med en månad skulle det begås 4 800 färre inbrott och 4 700 färre bedrägerier det kommande året, enligt Bandyopadhyay. Som om inte denna jämförelse vore nog talande så presenteras statistik på hur skillnaden skulle bli om dömda brottslingar fick sitta i fängelse två tredjedelar av sin tid jämfört med halva tiden. Då skulle 21 000 färre inbrott och 11 000 färre bedrägerier behöva anmälas till polisen.
Naturligtvis nämns även frågan om de sociala och ekonomiska faktorernas påverkan på potentiella brottslingar i rapporten. Enligt författaren har dessa en viss betydelse, men inte alls den betydelse som brukar hävdas. Bättre sociala och ekonomiska faktorer minskar inte antalet brott, men påverkar vilken typ av brott som begås.
Den tredje faktorn som presenteras är polisernas roll i brottsbekämpningen. Ju fler brott som klaras upp desto mer minskar risken för ökad kriminalitet. Potentiella brottslingar är helt enkelt rädda att åka fast. Och för att klara detta behövs inte bara en högre effektivitet, utan fler poliser, enligt Bandyopadhyay.
Precis som alla andra människor är brottslingar rationella. De kan själva välja att begå eller inte begå brott. Om straffet kostar mer än vad brottet ger väljer många att avstå. Omständigheter spelar roll, men inte i den mån vi vill tro - men det är givetvis lätt att skylla på andra omständigheter än att se de verkliga problemen.
Ska vi få ner den skenande kriminaliteten även i Sverige måste man våga se problemen. Det går inte att skylla på hur synd det är om alla. Det personliga ansvaret måste lyftas fram. Och samhället måste visa vad det kostar att bryta mot dess regler, för det visar sig vara effektivt.