Senast i går blev det totalt tågstopp utanför Stockholm, vilket naturligtvis också påverkade tågtrafiken till Norrköping. Denna gång berodde det på en nedriven ledning, andra gången överraskas SJ av att det snöar. Det är tyvärr ingen ovanlig situation för den som ofta åker tåg. Dock blir det särskilt besvärligt om man nyttjar tågtrafiken för att ta sig till sitt arbete eller av någon annan anledning har en tid att passa.
Det är ytterst svårt att få någon form av rimlig kompensation för eventuella förseningar. Lika svårt är det att få hjälp att komma i tid – beredskapen framstår ofta som varandes närmast obefintlig. Detta trots att problemen dyker upp med jämna mellanrum och inte borde vara någon överraskning.
Det finns dock en straffavgift för den som ansvarar för att tågtrafiken blir försenad.
De järnvägsföretag som verkar i Sverige liksom Trafikverket betalar en straffavgift till sina partners ifall förseningar uppkommer på grund av bristande underhåll. Mellan mars 2012 och maj 2014 har straffavgifterna sammanlagt blivit 111 miljoner kronor, av dessa har Trafikverket stått för 70 miljoner.
Det är en fullt rimlig praxis. Om vi ska tillåta privata järnvägsföretag på de svenska järnvägarna måste tågtrafiken också fungera tillfredsställande. Är så inte fallet får företagen helt enkelt betala för sig. Det måste dock handla om avgifter som gör det kännbart att slarva.
Detsamma anser infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M). Hon och regeringen vill dock se en höjning av den avgift som betalas vid bristande underhåll. I dag ligger kostnaden på 25 kronor per försenad minut. Det kan låta mycket – särskilt om man tänker på hur många förseningar det faktiskt rör sig om. Men med tanke på de stora pengar som finns att tjäna – och inte minst hur viktigt det är med en fungerande infrastruktur – är det inte särskilt mycket. Elmsäter-Svärd har beslutat om en höjning, nästa år kommer avgiften vara den dubbla, 50 kronor.
Denna höjning är endast en provisorisk sådan, som visserligen ökar intäkterna och gör det jobbigare att missköta verksamheten. Det viktigaste är dock att det sänder en tydlig signal. Förutom att höja denna bötesavgift har regeringen gett i uppdrag till Trafikverket att skärpa och utveckla avgiften ytterligare, så att det på riktigt ska bli kostsamt att missköta järnvägsunderhållet. Med frihet kommer ansvar.
Att regeringen också ger Transportstyrelsen i uppdrag att utvärdera hur deras egen tillsynsprocess fungerar är viktigt. Sedan ett antal år tillbaka fungerar det nämligen så att man använder sig av något som kallas för avhjälpande underhåll, vilket i praktiken innebär att man reparerar de skador som dyker upp. Detta används i stället för ett regelbundet underhåll av spåren. Att detta är billigare är uppenbart, men det riskerar också att få stora konsekvenser på lite sikt. Betydligt större än några tämligen överkomliga tågförseningar. Det krävs ett helhetsgrepp om tågtrafiken.