Regeringen har gett Socialdemokraternas tidigare partiledare Mona Sahlin uppdraget att vara nationell samordnare för att motverka våldsbejakande extremism. I helgen sände P1 en lång paneldiskussion med Sahlin och fler andra aktörer som försöker stoppa unga män och kvinnor från att ansluta sig till ISIS och andra liknande terrorgrupper.
Problemet är uppenbart. Allt fler svenska medborgare uppges åka, samtidigt som Säpo utåt hållit en låg profil.
Lördagsintervjun i Ekot med Säpochefen Anders Thornberg handlade mycket om de jihadisterna som lämnar Sverige för att med IS eller andra terrorgrupper delta i kriget i Irak och Syrien. En nyhet var att Thornberg uppdaterade siffrorna gällande hur många svenska medborgare som deltar.
Den nya siffran är 100 personer och är endast de fall där Säpo kan bekräfta det. Utöver dessa beräknas det finnas minst 150 obekräftade fall. Slutsumman som nämns är 250- 300 personer.
Med tanke på hur försiktiga Säpo hittills varit med att redovisa siffror är uppgifterna sannolikt i underkant även den här gången.
Problemen är uppenbara. Svenska medborgare deltager i en konflikt utomlands och dessutom i många fall på den sida (ISIS) som står för något fundamentalt vidrigt. Massmord, halshuggning, massvåldtäkter, slaveri och bestialisk våldsdyrkan följer i ISIS spår. Att någon frivilligt kan ansluta sig till detta är svårbegripligt för en normal människa. Verkligheten är dock att ett växande antal unga svenska medborgare gör detta.
Frågan är hur samhälle och myndigheter ska hantera detta, såväl innan de åker som när de eventuellt kommer hem. Det optimala är givetvis att dessa stoppas innan de åker. Att göra det är dock varken enkelt eller möjligt i alla fall. Man kan inte förbjuda en myndig person att resa utomlands. Likaså är det svårt att förbjuda dem att återvända. Bevisläget är minst sagt komplicerat och problemet är tyvärr detsamma i många andra europeiska länder. Försöken till lösningar är flera. Allt från indragna medborgarskap till kriminalisering av resor finns med. Inget land är speciellt framgångsrikt i stoppandet av jihadresorna.
Dessutom handlar det faktiskt inte bra om unga som ansluter sig till ISIS. En del svenska medborgare åker och tar upp vapen mot ISIS tillsammans med kurderna. Ännu några åker till Ukraina och tar upp vapen för Ukrainas självständighet. Att ISIS står för ren ondska och barbari kan de flesta enas om, men hur hanterar vi de andra?
Givet att Säpos uppgifter stämmer står Sverige inför en betydande utmaning framöver. Såväl säkerhetspolitiskt som socialt. Många terrorresenärer kommer att vilja komma tillbaka, hur eller om vi tar emot dem är knäckfrågan. Såväl Sahlin som Thornberg har en viktig uppgift framför sig.