Det finns skäl att ifrågasätta landstingets legitimitet
Det inspelade samtalet mellan ortopedläkaren Roger Skogman och hans chef var ett rent hot som illustrerar takhöjden inom landstinget, menar före detta chefläkaren Lars Bröte, Motala.
Kritiken mot den politiska och administrativa ledningen av landstinget är så massiv bland gräsrötterna inom landstinget liksom bland allmänheten att det finns skäl att ifrågasätta landstingets legitimitet som allmänhetens företrädare, skriver Lars Bröte, före detta chefläkare vid lasarettet i Motala.
Foto: Fotograf saknas!
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Att skilja på sak och person utgör demokratins fundament som i fallet Skogman på ett utmärkt sätt belyser landstingets tillkortakommanden. Att bli kallad till sin chef ,Per-Otto Ohlsson, inte för att diskutera professionella frågor, utan för att få sig förklarat varför man inte kan förvänta sig normal professionell utveckling med hänvisning till engagemanget i "Rädda Vrinnevi" uppfattas som illojalitet mot landstinget.
Detta är ett hot och bör kallas för vad det är.
Rosandhers bedömning av samtalet är obegripligt. Det inspelade samtalet illustrerar takhöjden i landstinget och att vissa chefer befordrats långt över sin kompetensnivå.
Kritiken mot den politiska och administrativa ledningen av landstinget är så massiv bland gräsrötterna inom landstinget liksom bland allmänheten att det finns skäl att ifrågasätta landstingets legitimitet som allmänhetens företrädare.
Ett drygt år före nästa val efterfrågar majoritetspartiet allmänhetens uppfattning i sjukvårdsfrågor. Något som borde ha gjorts före förra valet för att ge legitimitet åt de beslut som fattats under denna mandatperiod. Det demokratiska underskottet har exemplifierats i massiva protester från medborgare i både Norrköping och Motala. Kompromíssvilja, maktbegränsning och självkontroll har inte varit landstingets signum.
Visa lite ödmjukhet inför uppgiften att leda länets sjukvård och begränsa inte insatserna till att rädda nästa mandatperiod och maktbasen. Era upprepade mantra att vården skall vara trygg, solidarisk och modern är att slå in öppna dörrar. Mig veterligen finns inga politiska företrädare som hävdar motsatsen; otrygghet, osolidarisk och omodern.
Hälso- och sjukvårdslagen garanterar vård på lika villkor i landet oavsett vem som producerar vården. Att den skall vara offentligt finansierad har inte ifrågasatts. Mot bakgrund av landstingets finansiella och personella problem finns det starka skäl att modernisera vården genom att låta fler producera offentligt finansierad sjukvård. Detta skulle skapa en bredare arbetsmarknad för alla vårdanställda och vi skulle kunna slippa offentliga trakasserier som i fallet Skogman.