Det vackraste ordet är frihet
Kristdemokraternas Göran Hägglund fortsätter förändringsarbetet av sitt parti. Lämnar förbudslinjen och sätter friheten i finrummet.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Minns Gudrun Schymans förvandling av det postkommunistiska partiet till en feministisk spjutspets som trubbades av och försvann när kommunisten Lars Ohly tog över. Lätt fånget, lätt förgånget! Moderaterna har under Fredrik Reinfeldt siktat in sig på de rörliga mittenväljarna och blivit valbara. Folkpartiet dumpade snällismen, blev ett hårda-tag parti på högerkanten som mutade in tidigare moderata kärnfrågor som försvar, atomkraft och ordning i skola. Centern har kanske gått längst i och med att de lämnade kärnkraftsmotståndet bakom sig och accepterade att klimat- och energifrågorna är intimt sammankopplade. Miljöpartiets resa har gått från ett flumparti för skägg- och koftbärande "fundisar" till ett relativt modernt, liberalt och urbant parti. Kvar står Socialdemokraterna och stampar på samma plats som när Göran Persson överlämnade ordförandeklubban till Mona Sahlin. Den enda betydande förändringen är att man numera insett att 35 procents väljarstöd inte räcker för att bilda en majoritetsregering och har släppt in Vänsterpartiet i värmen. Kanske kommer förändringstrycket på den socialdemokratiska politiken vid nästa valförlust. Göran Hägglund har sedan i somras framgångsrikt påbörjat en, till en början retorisk, förändring av Kristdemokraterna. I sina sommartal och sedermera ett antal debattartiklar går Hägglund till frontalangrepp på elitismen, åsiktseliten och politikers klåfingrighet i medborgarnas liv. "Verklighetens folk" etablerades som begrepp och frågan har sedan dess debatterats flitigt.
Hägglund har inget att förlora. Den elit han angriper kommer ändå aldrig att lägga en valsedel med Kristdemokraterna i något kuvert och kritiken mot politisk klåfingrighet klingar väl med en liberal allmänborgerlig position. Således finns allt att vinna av att reta upp "åsiktseliten" och väldigt lite att förlora. Den uppmärksamhet som Hägglund skapar gynnar hans parti. Att han dessutom intar en intressant ståndpunkt gör saken än mer politiskt laddad. I gårdagens DN tar Hägglund nya tag och aviserar bland annat att partiet lämnat sin förbudslinje när det gäller alkoholpolitiken. Tidigare har partiet glatt accepterat alla regleringar och inskränkningar. Den senaste tidens ideologiska nytänkande har medfört insikten om att allt inte går att regleras bort och att det ibland finns goda skäl att luckra upp i regelfloran. En välkommen tillnyktring.