Nationalteaterns låt Doin’ the omoralisk schlagerfestival blev en klassisk hit redan när den kom, 1975 - inte minst för dess lika bisarra som pinsamma angrepp på Abba. Men var är proggvänstern i år, när vi faktiskt hade behövt den?
Visst kommer det att "rassla av juveler och glittra av guld" när Eurovisionsschlageretablissemanget tar plats i Baku, Azerbajdzjans huvudstad och årets värd för schlagerfinalen. Men vad som händer utanför arenan, på andra sidan poängräkningen, "förtryck och slaveri - va’ fan rör det våra artister"?
Bara uppförandet av den nya nationalarenan har, enligt Human Rights Watch, lågt räknat kostat dussintals familjer bostaden. Vissa väcktes bokstavligen av grävskoporna mitt i natten och ingen har kompenserats ekonomiskt.
Att protestera lönar sig föga för Azerbajdzjan är ingen demokrati, utan snarare den korrupta familjen Alijevs personliga furstendöme. Att melodifestivalen uppförs i en diktatur är i sig en skandal, en annan att inte särskilt många verkar bry sig.
Amnesty International har träffande kallat förra årets demonstrationer för våren som aldrig blommade, med hänsyftning till att arabvåren aldrig spreds till Baku. Regimen slog snabbt ner alla protester.
I bästa fall skulle förstås melodifestivalen kunna leda till större internationell uppmärksamhet mot övergrepp, fast tror någon att detta verkligen kommer att inträffa? Några timmar framför tv med glitter, glamour och våldsamt nationalistisk telefonröstning (i Azerbajdzjan sannolikt övervakad) - sedan är spektaklet bortglömt till nästa år.
1993 spelade Eurovisionsschlagerfestivalen verkligen stor betydelse och få glömmer hur Bosnien-Hercegovina röstade på en sprakande linje från ett ockuperat Sarajevo. Ideal som i dag är bortglömda, ibland också i sportens värld.
För hur resonerade till exempel Internationella ishockeyförbundet när man tilldelade Vitryssland VM 2014? Nu finns vissa förhoppningar om att nationen skall fråntas mästerskapet, efter att diktatorn Alexander Lukasjenko belagt oppositionella med utreseförbud, men jag är rädd för att det som vanligt heter att man inte ska blanda politik med sport/musik/underhållning etcetera.
Det vill säga låta diktaturen vinna.