En yrkesframtid inom industrin?
Svensk industri måste locka till sig fler ungdomar. En viktig satsning görs i Finspång.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Kanske har detta svartmålande av tillståndet i svensk industri bidragit till att så få unga söker sig till industriutbildningar? Igår kunde Svenska Dagbladet rapportera att svensk industri går mot en kris. Inte bara på grund av att produktionen flyttar utanför landets gränser.
Nej, krisen består i att genomsnittsåldern för de 710 000 anställda inom industrin blir allt högre. Några år fram i tiden väntas även stora luckor efter 40-talisterna. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen måste 300 000 nyrekryteringar göras fram till år 2015. För att komma tillrätta med problemet måste industrin bland annat hitta nya vägar för att attrahera ungdomen.
En närmast banbrytande satsning på området görs på Curt Nicolin-gymnasiet i Finspång. Det speciella teknikcolleget skulle inte ha blivit verklighet utan ett nära samarbete mellan kommun och företag. Det krävdes stora investeringar från 13 företag i kommunen för att bygga upp gymnasiets maskinpark och en hel del personella resurser fordras under elevernas praktikperiod. På Curt Nicolin-gymnasiet har man också tagit det kloka beslutet att fasa ut de teoretiskt inriktade utbildningarna. Skolan är avsedd för dem som vill direkt ut i arbetslivet efter studierna.
Den är dessutom en del av en större satsning där flera teknikcollege i Östergötland skall samarbeta. Regeringen planerar också att skjuta till pengar så att ett 20-tal college skall kunna utvecklas runt om i Sverige.
Kommunens och företagens satsning på teknikcollege är naturligtvis positiv. Sverige måste av nödvändighet konkurrera med exempelvis Östeuropa, Kina och Indien med välutbildad arbetskraft och tekniskt avancerad produktion. Att kommun och företag går samman för att skapa ett gott företagsklimat har också visat sig vara ett framgångsrecept i många kommuner i Sverige.
Men mycket kan naturligtvis göras för att skapa ett bättre företagsklimat. Tar man steget upp till den forskning som bedrivs inom storföretagen och på universitet och högskolor kan man konstatera att det många håll råder ett gott samarbete. Däremot behöver forskningen vid lärosätena bli mer behovsinriktad.
En annan brist är att de små och medelstora företagen har mycket svårt att få ta del av forskningsresultaten. Trots att det är där som de nya jobben måste skapas.
Bilden känns igen. Det politiska systemet gynnar de stora företagen men missgynnar de små.