Europeisk konst i att titta på träskorna
Det finns en värld utanför Europa. Ja, tro det eller ej, till och med utanför Holland.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Därmed hjälper det nog inte att som vissa i vårt östliga grannland Lettland hävda att "Lettlands ja har blåst nytt liv i fördraget."
Det krävs nog mer än gårdagens lettiska parlamentsbeslut för att rädda konstitutionen från papperskorgarna och de framtida antiksamlarna.
Att stödet för författningen är större i det "nya" östliga Europa än i det "gamla" västliga är dock uppenbart och påvisar en av flera obalanser i unionen.
Medan det gamla, en gång så stagnerande östblocket, blir allt modernare och mer dynamiskt, ägnar sig västeuropeerna åt... Ja, vadå?
I Frankrike förenades yttervänster och dito höger av ett gemensamt motstånd - av helt olika skäl. Och i Nederländerna nu senast tyckts det mest handlat om att titta på träskorna. Budskapet som gick hem hos massorna var att Holland är hotat. Eller något i den stilen. Hur och varför tycks däremot vara frågor på vilka det mest ges diffusa svar. Kanske handlar det än mer om modets makt. "Kan fransmännen så är väl inte vi sämre européer."
Nå, det tycks alltså som om många européer inte uppskattar konstitutionsförslaget. Men vad vill de se istället? På den frågan kan vi bara spekulera och gissa oss till möjliga svar. Som redan nämnts tycks många fransmän röstat nej därför att fördraget var för högervridet - eller för vänstervridet. Och hur skall då den representativa demokratin kunna omförhandla författningen?
Medan en regering, eller till och med ett parlament, har ett mandat att fortsätta förhandla och presentera motförslag ställs politikerna inför en hopplös uppgift att tolka folkens nej i Frankrike, Nederländerna och eventuellt än fler länder. Det påvisar ett av många problem med folkomröstningar.
Men åter till Holland.
Människor tänkte på sin hembygd och det behöver inte bara handla om överförfriskad nationalism. Det lokala perspektivet glöms ofta bort i de välverserade middagstalen i Bryssel och Strasbourg.
Och ändå - det finns en värld utanför både Nederländerna och EU. En värld som inte nödvändigtvis bryr sig särskilt mycket om holländarna över huvud taget. USA:s president George W Bush anser förmodligen att den europeiska unionen är för splittrad för att vara pålitlig samtalspartner. Bättre att göra upp med Storbritannien och, när det går, Frankrike och Tyskland. Ryssland kommer naturligtvis mindre än någonsin att bry sig om EU:s invändningar vad gäller exempelvis kriget i Tjetjenien. Kina skall vi inte tala om.
Tur att det finns unionsmedborgare med annat än träskor på fötterna, letterna till exempel.