Först skärpte USA sanktionerna mot Ryssland, för dess stöd till krigföringen i Ukraina, och med viss tvekan följde EU patrull. Därefter störtade ett malaysiskt passagerarplan med 295 personer ombord över separatistkontrollerat område i Östukraina. Sannolikt nedskjutet.
Enligt Kyiv Post tog den kanske viktigaste separatistledaren Igor Girkin (kallad Strelkov) på sig äran för dådet! Fast då ska han naturligtvis inte varit medveten om att det var ett civilt passagerarplan från tredje land som skjutits ned. Separatisterna trodde att de skjutit mot ett ukrainskt militärplan.
Senare hävdade separatisterna att det i själva verket var det ukrainska försvaret som sköt ned planet! Det lurar ingen. Att ukrainsk (eller för den delen rysk) militär av misstag skulle skjuta ned ett passagerarplan framstår som fullständigt osannolikt.
Samtidigt är det anmärkningsvärt om de proryska separatisterna verkligen har tillgång till det tunga luftvärn som krävs för att skjuta ner flygplan på hög höjd. Det kan i så fall tyda på att den ryska ”vapensmugglingen” över gränsen varit mer omfattande än någon kunnat ana.
Separatisterna kallas redan terrorister av Kiev, nu riskerar de att terroriststämplas i resten av världen också. Och skulle de ligga bakom nedskjutningen försätter det Rysslands president Vladimir Putin i en mycket brydsam situation.
I Östukraina har regeringen noterat vissa framgångar, framför allt återerövringen av det strategiskt och symboliskt viktiga Slovjansk.
Samtidigt fortsätter rysk hjälp till separatisterna att strömma över gränsen. Putin har inte brytt sig om varken USA eller EU. Dessutom har han noterat vissa diplomatiska framgångar på andra håll i världen. Till exempel har Ryssland slutit ett avtal med de andra så kallade Bric-länderna – Brasilien, Indien och Kina – om att bland annat upprätta en gemensam investeringsbank.
Under alla omständigheter är det bra att USA vågar använda sanktionsvapnet, eftersom EU inte gjort detsamma. Hittills har de europeiska sanktionerna snarast varit att betrakta som symboliska. Unionen är utrikespolitiskt splittrad, men brukar stödja den amerikanska linjen – givet att denna är tillräckligt tydlig.
De nu aktuella amerikanska sanktionerna omfattar storföretag som oljejätten Rosneft och vapentillverkaren Izmash, som bland annat framställer den berömda Kalasjnikov-karbinen. Två storbanker, Gazprombank och VEB, omfattas också av sanktionerna. Effekten i form av kraftiga kursfall har inte låtit vänta på sig.
Allt har dock kommit i skymundan av det nedskjutna passagerarflygplanet. Givet att det inte handlar om en ”vanlig” olycka kommer händelsen garanterat att få omfattande utrikespolitiska konsekvenser. Frågan om vem som sköt ned planet och på vilka grunder är därför viktig att besvara.
I skrivande stund tyder det mesta på att de proryska separatisterna låg bakom. Eftersom luftvärnsrobotarna under sådana omständigheter rimligtvis kom från Ryssland kommer det att i så fall att leda till en väsentlig upptrappning av konflikten. Det borde rendera än hårdare sanktioner mot Ryssland, fast kanske också hjälp till Ukraina. Och om inte Putin vill riskera att bli en internationell paria msåte han avbryta stödet åt separatisterna omedelbart. Nedskjutningen kan därigenom faktiskt avgöra kriget.