Från pliktlag till frivillighet
Försvarsministern verkar till sist landa i uppfattningen att värnplikten skall vara frivillig. Inte en dag för tidigt.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Tolgfors kastar dock in brasklappen att ändringen endast gäller i fredstid. Om Sverige hamnar i krig gäller åter allmän värnplikt. Förslaget är fullt logiskt. Värnplikten i sin nuvarande form har spelat ut sin roll. En försvinnande, och minskande, del av varje årskull unga män gör militärtjänst och att då mönstra och ibland tvinga några är orimligt. Värnplikten tillhörde massarméernas tid och var en nödvändighet under 1900-talet. Idag finns inte det behovet. På sikt måste frågan om ett medlemskap i Nato upp på dagordningen. Sveriges nuvarande hållning är inte trovärdig. Det var decennier sedan vi kunde värja landet från en yttre fiende och nu för tiden har vi problem att ens fylla leden för våra internationella åtaganden. Den försvarspolitiska debatten måste breddas. Sverige borde vara medlem i den kvarvarande försvarsalliansen. Det säkerhetspolitiska läget håller på att, åtminstone i teorin, närma sig kallare temperaturer. Utvecklingen i Ryssland, vars medborgare nyss röstat i ett val vars utgång på förhand var given, är synnerligen oroande. Åren med demokrati efter Sovjetunionens kollaps kantades av rovgirighet och skandaler. Folket kände sig lurade och har nu letts in i en allt mer auktoritär fålla. Tanken på en demokratisk och stabil granne i öster känns avlägsen. Som grädde på moset innebär det rysktyska gasledningsprojketet i Östersjön att den ryska flottnärvaron i vårt närområde öka. Vad innebär det och vilka åtgärder gör försvaret och regeringen? Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder (s), numera ordförande i gasbolaget Nord Stream, uppger i en intervju att Sverige går emot "övriga Europa" om vi försöker stoppa projektet.
Sveriges möjligheter att förhindra ledningen har försvunnit sedan länge, tidigare regeringar höll tyst och nu återstår miljöprövning och en diskussion om alternativa dragningar, sen lär bygget påbörjas. Gasbolaget och politikerna bakom det (Kreml) har skickligt manövrerat för att knyta upp intressenter längre ner på kontinenten. Därmed binds den svenska hållningen upp än mer. Det finns således goda skäl för försvarsminister Tolgfors att hålla ett öga österut, oavsett om det handlar om gasledningar eller ledningen i Kreml.