Att klaga på ungdomen har hört till varje äldre generations privilegium genom alla tider. Men ofta bygger det nog på missriktad nostalgi, en uppfattning att det var bättre förr – trots att det kan förhålla sig tvärtom. Till exempel om man studer brottsbenägna ungdomar i åldersspannet 15 till 25 år.
Som det gick att läsa på nyhetsplats i gårdagens DN har en forskargrupp på Stockholms universitet jämfört brottsligheten i tre årskullar – födda 1965, 1975 och 1985. Bland männen är trenden tydlig. Av 65-orna hade mer än var femte dömts för något brott. En siffra som sjönk något för 75-orna och sedan rejält, till lite drygt fjorton procent, för 85-orna.
Samtidigt har trenden för kvinnor gått i motsatt rikting, vilket man möjligen skulle kalla en ovälkommen jämställdhetseffekt! Jämfört med den manliga brottsligheten är den kvinnliga dock obetydlig. Av 85-orna hade till exempel blott drygt sex procent dömts för något brott.
Kön brukar framställas som en viktig faktor bakom risken att fastna i brottsligheten och statistiskt sett stämmer detta utmärkt. Än viktigare än kön är dock utbildningsnivå. Lågutbildade män är med andra ord en kombinerad riskfaktor och det skapar potentiellt allvarliga hot i vissa (i denna mening) homogena områden. Det är också en viktig förklaring till varför personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken.
Fast också inom denna grupp har brottsligheten sjunkit – trots delvis ganska stor invandring också från utomeuropeiska miljöer. ”Det visar att det inte finns någon sorts kulturell förklaring till brottsligheten” säger professorn i kriminologi Felipe Estrada på Stockholms universitet.
Den tredje viktigaste förklaringen till hög brottsrisk är förekomsten av socialbidrag, följt av föräldrar som dömts till fängelsestraff. Att socialt utanförskap påverkar brottsbenägenheten överraskar förstås inte, däremot är statistiken över vilka brott som faktiskt begås mycket intressant.
Medan det kvinnliga snatteritet ökat (från en låg nivå) har de manliga stölderna halverats på 20 år. Det kan sannolikt förklaras både genom allmänt lägre brottsbenägenhet och ökade tekniska bevakningsmöjligheter. De drogrelaterade brotten är relativt konstanta – och betydligt mindre vanliga än man kan föreställa sig, även om det naturligtvis också kan tolkas som ett stort mörkertal.
Av de födda 1965 har drygt var tionde i sin ungdom dömts för trafikbrott. Samma siffra för de födda 1985 var 3,5 procent. Från en mycket lägre nivå uppvisar kvinnorna samma tendens.
Vissa förklarar detta med att internet är en mindre farlig plats att vistas på än tillsammans med annan motorburen ungdom runt korvkiosken! Något att komma ihåg när den moralistiska debattens vågor går höga kring frågor som datavåld och nätmissbruk.