Hårdare vapenlagar räcker inte

Numera smaklöst även på andra sidan Atlanten.Foto: Ross D Franklin/Scanpix.

Numera smaklöst även på andra sidan Atlanten.Foto: Ross D Franklin/Scanpix.

Foto: Ross D. Franklin

Norrköping2012-12-20 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Många har misströstat, men nu ser det faktiskt ut som om USA äntligen får hårdare federala vapenlagar. Den allmänna opinionen har svängt efter massakern på skolbarn i Newtown och liksom tidigare finns det starka förespråkare för hårdare lagar i kongressen - i synnerhet inom Demokraterna. President Barack Obama har dessutom uttalat sig om att det är dags att göra "något", vilket visserligen är vagt men en i dylika sammanhang ändå relativt stark markering. Vad som är nytt är att också företrädare för allmänt liberala vapenlagar inom båda partierna kan tänka sig att förbjuda vissa vapen.

I International Herald Tribune skriver reportern Joe Nocera om hur en enskild händelse kan få dramatiska effekter om det byggs upp en opinion under längre tid. Han jämför med effekterna efter att en rattfyllerist körde ihjäl en 13-årig flicka 1980. Detta ledde till en kraftig, och organiserad, folkstorm. Dåvarande president Ronald Reagan antog hårdare lagar och framför allt förändrades den allmänna synen på "rätten" att köra bil också i berusat tillstånd.

Jag tror att det kan förhålla sig på samma sätt med vapen. I grunden finns det en långt liberalare syn på vapen i Förenta Staterna än Europa, denna syn har stöd i författningen och dessutom handlar frågan åtminstone delvis om delstaternas rätt till egen lagstiftning. Men jag tror också att människor inte anser att vapenliberalismen bör vara utan gränser, likaså tror jag att den faktiska vapenfetischismen i vissa kretsar väcker många människors vrede - att allt färre längre går på myterna om att "det inte är vapen som dödar".

Risken är snarare en annan, nämligen att man nöjer sig med hårdare vapenlagstiftning. Och struntar i både attityder och psykosociala faktorer.

Att förklara den ondska som möjliggjorde massakern i Newtown är inte lätt och svaren på de besvärliga frågorna blir lätt lika banala som förenklade. Visst finns det uttryck för destruktiv livsstil men därifrån till att lägga skulden på exempelvis vissa tv-spel är steget långt.

En som har försökt hitta ett mer kvalificerat svar är professorn Adam Lankford vid Alabama University, i samma nummer av International Herald Tribune som ovan nämnde Nocera skriver i. Lankford konstaterar att det finns ett litet antal "genuint" självmordsbenägna i varje samhälle och bland dessa i sin tur ett litet antal som inte nöjer sig med att ta sitt eget liv utan vill hämnas oförätter (verkliga eller inbillade) på det gruvligaste sätt. I USA ställer dessa psykiskt sjuka personer till med exempelvis skolmassakrer. I vissa muslimska länder blir de i stället självmordsbombare. De senare, vilka ofta förklaras i rationellt politiska termer, utgör i själva verket bara en variation på samma tema.

Sannolikt finns det flera förklaringar till tragedin i Newtown, men Lankfords teser - liksom andra förklaringsmodeller - är nödvändiga för att hitta relevanta svar och om möjligt förhindra nya massmord. Att bara nöja sig med hårdare vapenlagar duger inte.

Läs mer om