Som bekant var det bara Nixon som kunde åka till Kina. Ingen kunde ju anklaga honom för att vara kommunistvän!På samma sätt kan man möjligen anta att bara en moderatledd regering kan genomdriva kraftiga skattehöjningar. Ingen kan ju ändå tro en moderat om att vara skattehöjare i själ och hjärta. Eller?När regeringen nu planerar att höja bensinskatten kan man fråga sig vart utvecklingen är på väg. Enligt en rapport från Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) borde bensinpriset ligga på minst 20 kronor per liter om de uppsatta miljömålen skall nås. Sika torde härvidlag räknat fram summan mycket mekaniskt och utgått ifrån att en viss höjning av bensinpriset leder till en viss minskning av bilkörandet.Vad Sika däremot inte räknat på är de övriga konsekvenserna - för såväl den enskildes som hela samhällets ekonomi, och i förlängningen miljöeffekterna. Förmodligen kommer inte heller ministären Reinfeldt att driva fram en så stor skattehöjning som Sika kräver, i synnerhet inte som kristdemokraterna helst ser att skatten sänks. Men även mindre höjningar kan få dramatiska konsekvenser.Till att börja med kommer många borgerliga väljare, och i synnerhet då moderatväljare, att känna sig lurade. Moderaterna riskerar härvidlag att förlora många av de tidigare socialdemokratiska sympatisörer som man med så stor möda lyckats förmå att lägga sin röst på m.Stora bensinprishöjningar kommer att slå hårt mot Medelsvenssons privatekonomi och kommer att äta upp skattesänkningar på andra områden. Redan i dag använder inte människor bilen mycket mer än de behöver, varför också kraftiga höjningar av bensinpriset inte nödvändigtvis kommer att leda till att bilkörandet minskar i motsvarande utsträckning. Istället tvingas människor dra in på annat och i vanlig ordning kommer låginkomsttagare att drabbas hårdast av skattehöjningarna.Ett allvarligt problem i sammanhanget är att miljön inte nödvändigtvis blir någon nettovinnare i längden. Med högre bensinpriser kan det hända att köpet av ny bil skjuts på framtiden eftersom hushållsekonomin helt enkelt inte räcker till. Många människor kommer inte heller att ha råd att handla lika miljövänligt som tidigare.För samhällsekonomin i stort innebär minskad konsumtion i sin tur svagare ekonomisk tillväxt och indirekt mindre skatteinkomster. Det påverkar i sin tur regeringens möjligheter att bedriva offensiv miljöpolitik.Istället för att i första hand överväga en höjning av bensinskatten, skulle ministären Reinfeldt till exempel kunna fundera på sänkt dieselskatt. Morot istället för piska. Alternativa bränslen måste också bli attraktivare. I Stockholm har till exempel satsningen på biogas blivit en flopp och här i Norrköping noterar vi att miljöbilar eventuellt inte längre skall få gratisparkering.Visst måste utsläppen av växthusgaser ned, men chockhöjd bensinskatt är verkligen inte någon given patentlösning. Tvärtom kan stora höjningar rentav skada miljöpolitiken i stort.