Hopp i ryskt höstmörker

Norrköping2009-10-15 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Ryssland håller på att bli ett nygammalt enpartisystem, men allt är inte vad det synes vara. Sålunda räcker det inte att beskåda utgången av förra helgens lokalval för att förklara en pågående politisk utveckling. Detta lokalval anser jag framför allt var en konfirmering av rådande förhållande.Premiärminister Vladimir Putins parti Enade Ryssland fick i genomsnitt närmare 80 procent av rösterna runt om i landet. I Moskva erövrade partiet 32 av 35 mandat i stadsfullmäktige. Liksom på många andra håll utgörs oppositionen av ett vingklippt gammalt kommunistparti, vars främsta budskap är att "det var bättre förr", det vill säga under sovjettiden.Demokratiska Jabloko backade från drygt 11 procent till knappt fem och missade därmed sjuprocentsspärren (!) till fullmäktige. Därmed är den demokratiska oppositionen krossad.Valutgången har flera orsaker: Allmänpolitisk apati med åtföljande lågt valdeltagande, en i sig svag opposition som dessutom motarbetats med mer eller mindre illegala metoder före valet och sist men inte minst rent valfusk.Det senare finns det mängder av gräsliga exempel på från bland annat Kaukasus, men också i Moskva torde Enade Ryssland tillskansat sig segern genom bland annat så kallad "karusell", det vill säga att samma personer (enrollerade av Enade Ryssland) åker runt och röstar flera gånger, ibland till och med i samma vallokaler.Enligt en plausibel uträkning borde Enade Ryssland fått knappt 50 procent i Moskva (anmärkningsvärt starkt trots allt), mot drygt 20 för Kommunistpartiet och ytterligare 7-10 procent för tre andra partier - däribland Jabloko. Beräkningen bygger på myndigheterna fuskat med valdeltagandet, som förmodligen var under 20 procent.Även inklusive valfusket var deltagandet bara 35 procent i Moskva. Det räckte alltså för att ge Enade Ryssland alla mandat (plus tre till kommunisterna för syns skull), men påvisar samtidigt hur ihålig Putins politik börjar bli.Man skulle kunna säga att Putins ställning som "folkvald diktator" håller på att naggas i kanten. Även om nationalismen fortfarande är stark, har de mest vulgära Putinhyllningarna dämpats. Som premiärminister har han förlorat lite av den halvtsaristiska strålglans som tidigare omgivit honom och dessutom är faktiskt inte hans maktställning lika självskriven som för ett par år sedan.Redan före valet misstrodde många den påstått demokratiska processen. Andra följde den populäre oppositionsledaren Boris Nemtsovs uppmaning att bojkotta valet. Fortfarande är Putin landets mäktigaste man, men han utmanas av den som formellt har mest makt - president Dmitrij Medvedev. Eller rättare sagt Putins regeringsadminstration utmanas av Medvedevs presidentadministration. En byråkratiernas tvekamp med vissa rötter i sovjetisk tid och som grovt motsvaras av en maktkamp mellan FSB och näringslivet.Lokalvalen var ett bakslag för Medvedev, som officiellt hade uttryckt förhoppningar om mer pluralism! Maktkampen är dock inte över och framför allt innebar alltså valen i sak inget nytt. Det låga valdeltagandet tyder dock på ett ökat folkligt missnöje och dessutom är Enade Ryssland inte så mycket ett parti, som en intresseorganisation för de som vill stå nära maktens köttgrytor. Parti- och personlojaliteten behöver alltså inte sitta så djupt och därmed gäller fortfarande det gamla ordspråket att det som är lätt fånget också är lätt förgånget.
Läs mer om