Det var inga minkar. Inga budgetubåtar heller. Under gårdagen kunde Försvarsmakten bland annat presentera bildbevis från den ryska kränkningen tidigare i höst. Ja, att det var just en rysk kränkning kunde försvaret förstås inte försäkra – däremot att minst en miniubåt uppträtt långt inne på svenskt territorium. Som under det kalla kriget.
Det finns dock skillnader mellan då och nu. En är att vi numera står mer eller mindre avrustade.
Som av en tillfällighet presenterades en utredning om försvarets rekryteringsproblem just under gårdagen. Få vill göra militär grundutbildning, många hoppar av under densamma eller senare. Särskilt svårt är det att långsiktigt rekrytera de visstidstjänstgörande soldaterna.
Först efter närmare tio år kommer Sverige (i bästa fall) att kunna mobilisera 50 000 soldater, varav dock nästan hälften utgörs av hemvärn. Kvantitetsbristerna har uppmärksammats och vissa vill återinföra värnplikten. Begripligt och i viss mån önskvärt – men är anhängarna beredda att i så fall återställa hela den betydligt större insatsorganisation som utgjorde värnpliktsförsvarets grund? Då talar vi förmodligen om åtminstone fördubblade försvarskostnader.
Ett nygammalt värnpliktsförsvar riskerar i värsta fall att bli ineffektivt och relativt kostsamt. Delar av dagens värnpliktsvurm bygger på nostalgiskt önsketänkande.
Den nu aktulla utredningen föreslår olika åtgärder för att öka tjänstgöringsviljan. En del är bra, till exempel bättre bostadsregler och större möjligheter att vidareutbilda sig civilt. Annat handlar snarare om symbolpolitiskt pladder. Vad hjälper till exempel totalförsvar på skolschemat när ryska ubåtar kränker svenska vatten...
Svaret på rekryteringsfrågan är i grund och botten ändå enkel: Löner. Precis som i fallet med lärarbristen. Politiker kan prata runt problemet hur länge som helst, när det egentligen handlar om att samma makthavare inte vill skjuta till de ersättningar som behövs för att göra yrket populärt.
Kanske räcker det ändå inte vad gäller gruppen visstidstjänstgörande soldater eftersom det alldeles oavsett andra reformer förblir svårt att förena en civil yrkeskarriär med militär tjänstgöring. Snarare behövs fler heltidsanställda. Det blir dyrt. Men det finns inga genvägar.