I politikens värld brukar det räcka med ett minimum av respekt. Men mellan EU och Ryssland existerar inte ens detta. Apropå det nyligen avslutade toppmötet mellan unionen och Ryssland i Samara undrade Estlands president Toomas Hendrik Ilves hur EU skall kunna sluta ett "strategiskt partnerskap" med kollegan Vladimir Putins Ryssland. Ett Ryssland där demokratin urholkats så mycket att det allt mer liknar ren diktatur.
Kreml försöker inte ens längre skyla över vad som pågår. Under den så kallade statykrisen mellan Estland och Ryssland, blev det ganska patetiskt när Moskva varnade för fascism och med närmast sovjetiska nödlögner stoppade olika leveranser till Estland.
Inför toppmötet i Samara greps flera ledande personer inom oppositionen, bland andra den förre schackvärldsmästaren Garri Kasparov. Putin var aggressiv och anklagade bland annat Estlands polis för att mörda demonstranter - men kritiken var så genomskinligt löjeväckande att den mest blev pinsam för honom själv.
Likväl finns det anledning att samtala med den ryska statsledningen! Ryssland är en mäktig stormakt, med energileveranser som EU delvis är beroende av. Dessutom är den ryska marknaden viktig för många europeiska företag.
Däremot finns det ingen anledning att hymla och låtsas om ett samförstånd som inte existerar. Varför skulle EU sluta ett strategiskt partnerskap med en partner (Putin & Co), som i grund och botten inte är det minsta intresserat av att ens ta till sig kritiken mot regimen, än mindre genomföra några reformer! Putin avvecklar successivt föregångaren Michail Gorbatjovs perestrojka, hotar sina grannländer och utnyttjar ekonomiska förbindelser för att utöva utpressning.
Så gör inte en god kamrat.