Ingen vacker idealism i skotska Gleneagles

Bob Geldofs idealistiska tjurrusning riskerar att få motsatt verkan.

Norrköping2005-07-07 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Förr brukade de så kallade G7-mötena vara ganska trista tillställningar, åtminstone för utomstående. Numera har G7 bytt namn till G8, Ryssland har på nåder släppts in som ett av världens rikaste länder, men den stora förändringen ligger någon annanstans. När G8-mötet igår inleddes i skotska Gleneagles skedde det till ackompanjemang av tiotusen utposterade poliser och än fler demonstranter, många militanta.

Bakgrunden är förstås den så kallade Live 8-galan som föregick mötet, anordnad av samme Bob Geldof som för tjugo år sedan arrangerade Live Aid-galan. Den gången resulterade evenemanget i ett enormt uppsving i intresset för Afrika och en fantastisk biståndsinsats. Det är inte lika säkert att utgången blir lika lyckosam denna gång.
Vad Geldof och andra hoppats på är att sätta press på G8-mötets deltagarländer, att tvinga den rika världen till större insatser till den fattigas fromma. Bland annat önskas större skuldavskrivningar.
I sak är det ofta rimliga önskemål. Många fattiga länder sitter fast i skuldfällor, ofta utgörs den enskilt största budgetposten av amorteringar. Samtidigt har västvärlden, inte minst EU, en förkärlek för handelsmurar utåt och subventionerad jordbrukspolitik inåt.
Att tillskriva den rika världen Afrikas alla problem är visserligen att göra det väl enkelt för sig.
Man behöver bara tänka på hungern i Zimbabwe för att inse att många av kontinentens svårigheter är helt hemmasnickrade.
Men det är hur som helst inget fel att sätta press på G8 för en mer generös politik gentemot u-länderna.

Vägen mellan idealism och internationell storpolitik kan dock vara mycket krokig och det är lätt att gå vilse utan god kompass. Genom sin delvis högljudda retorik har Geldof skapat förväntningar, vilka åtminstone i huvudsak inte kommer att infrias. Förutsättningarna för beslut om långtgående skuldavskrivningar på just detta toppmöte var redan från början små, eftersom liknande beslut fattades på det förra G8-mötet.
När Geldof manade en miljon människor att samlas i Edinburgh för att demonstrera tänkte han förstås på en miljon glada människor. Men stämningen är upphetsad och många militanta anarkister har samlats i Skottland. Dessa har lovat att göra allt för att sabotera toppmötet, vilket under gårdagen innebar grovt våld och skadegörelse.
Att en upprörd Geldof tar avstånd från dessa anarkister och till och med kallar dem "idioter" är en sen tillnyktring. Han borde tänkt på risken för våldsverkare i samband med massdemonstrationer tidigare. Nu riskerar Live 8 att få en bitter eftersmak.
Vad som är än värre är att försöket att utöva direkta påtryckningar på G8-länderna kan få motsatt verkan. Stormaktspolitiker vill ogärna framstå som pressade till undfallenhet gentemot utomstående påtryckare. Att ministären Blair är pressad är förstås uppenbart, men varför skulle exempelvis Rysslands president Putin bry sig om demonstranter i Skottland?
Läs mer om