Djurtransporterna genom EU är en ofta uppmärksammad fråga, inte minst i Sverige där djurskydd står högt i kurs. Det är också av betydelse för många svenskars inställning till EU.
Det går att förstå varför näringen nu oroas för nya EU-direktiv vad gäller ursprungsmärkningen. Tre förslag finns på bordet och EU-kommissionen har praktiskt nog valt en medelväg, som dock inte är särskilt gyllene. Enligt denna ska kött från fjäderfä, får och svin märkas med var djuret i fråga är uppfött och slaktat. Däremot inte var det är fött, vilket gäller för nötkött och som är den svenska av näringen föredragna linjen.
Skillnaden mellan fött och uppfött kan tyckas liten, men kan i praktiken vara stor eftersom begreppet uppfött enligt uppgift är vagt hållet. I praktiken öppnar det dörren för fortsatta djurtransporter över kontinenten.
Så kan i och för sig bli fallet även med hårdare märkning, fast då vet konsumenterna vad som pågår. Uppenbarligen finns det starka industriella intressen på kontinenten som inte vill att köparna ska få den informationen.
Det finns tyvärr fiffel i branschen. Ett exempel kan vara att det ritualslaktas fler djur på kontinenten än vad det egentligen finns avsättning för. Men genom att skäkta alla djur slipper slakterierna kostnaderna för dubbla produktionslinjer. Om detta kan man tycka vad man vill, men ett minimikrav borde åtminstone vara att konsumenterna blir upplysta om hur djuren tagits av daga. Så är icke fallet i dag, det är inte ens säkert att köttet alltid är koscher/halal-märkt.
Frågan nu är dock om kött från fjäderfä, lamm och svin ska märkas på samma som nötkött eller inte. Det är inget omåttligt krav och innebär i sig inte några stora extrakostnader. Fast för dem som ägnar sig åt långa djurtransporter, och eventuellt får förkastliga EU-bidrag för verksamheten, är tanken förstås inte välkommen.
Dessutom är det faktiskt en frihandelsfråga. En förutsättning för maximal frihandel är nämligen brett folkligt stöd för det samma – i samtliga medlemsländer. Det är inte bara i Sverige det finns många konsumenter med djurskyddsintressen, men sällan är konsumentintresset så starkt som just här. Enligt en färsk undersökning anser till exempel 83 procent av svenskarna att det är viktigt att känna till köttets ursprung.
Nu kan man förstås hävda att undertecknarna av en aktuell debattartikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet måndag – bland andra LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson – agerar i egenintresse. De vill slå vakt om den just den svenska köttproduktionen och ogillar utländsk konkurrens. Må vara, men det förringar inte argumenten som framförs i debattartikeln och dessutom kan man hävda att en väl fungerande konkurrens måste föras på justa villkor, det vill säga att konsumenterna kan göra en rationell bedömning vid exempelvis köttdisken.