Ja till kärnkraft, nej till folkomröstning
Oavsett hur framtidens energipolitik bör se ut, förtjänar frågan ett bättre öde än en ny folkomröstning.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Den som är 25 eller yngre var inte ens född då svenska folket röstade "nej med förnuft", som det vinnande (?) alternativet i folkomröstningen hette. Den som är 30 eller 35 minns förmodligen inte heller mycket av debatterna mellan herrar Palme, Fälldin och Bohman med flera. Och ett antal 43-åringar kan konstatera att de 1980 var för unga för att ha rösträtt.
Att under dylika omständigheter hålla fast vid folkomröstningens resultat är i bästa fall bara löjligt, i sämsta direkt oanständigt. Det strider mot demokratins principer att inte ompröva tidigare beslut med jämna mellanrum. Vi skulle ju aldrig accepterat att ministären Fälldin suttit kvar i dag, med motivet att den en gång var folkvald. På samma sätt borde folkomröstningen 1980 vara lika ointressant som folkomröstningarna om högertrafik 1955 eller rusdrycksförbud 1922.
Därför har socialdemokraterna Sigvard Marjasin och Raul Björk både rätt och fel när de på DN Debatt föreslår en ny folkomröstning om kärnkraften. Rätt eftersom den gamla får betraktas som obsolet. Fel eftersom det finns mycket bättre sätt att lösa energipolitiken på än genom ett nytt referendum.
Alldeles oavsett inställning till kärnkraften borde det naturligtvis vara upp till våra folkvalda politiker att fatta lämpliga beslut i riksdagen. I vanlig ordning har så svenska folket att vart fjärde år väga in energipolitiken i samband med riksdagsvalet.
Till saken hör förstås att folkomröstningen 1980 var ett stort fiasko, med tre alternativ varav inget fick egen majoritet och vars utslag kunde tolkas på många olika sätt. Men även med bara två alternativ - ja eller nej - är det svårt att folkomrösta om en fråga som kärnkraften.
Vad innebär egentligen ett ja? Rimligtvis att svenska folket säger ja till fler reaktorer om så erfordras, men innebär detta ett nytt kärnkraftverk eller tio? Skall svensk energipolitik bygga helt på atomkraft eller som i dag bara delvis?
Ett nej är inte mycket bättre! Rimligtvis innebär ett sådant utslag ett nej till fler nya reaktorer, men ingenting sägs om avvecklingstakten av de existerande. Eller för den delen om dagens reaktorer kan ersättas av nya så länge det totala antalet inte förändras.
Marjasin och Björk framför flera goda argument till varför rådande kärnkraftspolitik bör omprövas, men det bästa sättet är att riksdagspartierna tar ansvar för denna utveckling. Inte minst gäller det socialdemokraterna.