Moskvas borgmästare Jurij Luzjkov har fått sparken! Det är faktiskt en av de mest dramatiska förändringarna i Ryssland på länge. Avskedet handlar nämligen om så mycket mer än om Luzjkov personligen.Att han avskedas förvånar mig i och för sig inte. Redan när skogsbränder plågade landet förra månaden, och Moskva i flera veckor var täckt av brandrök och smog, antog jag att Luzjkov var en lämplig syndabock. Men att sparka landets mäktigaste borgmästare är ändå inte något man gör hur som helst - inte ens i Ryssland.Luzjkov har, med varierande resultat, varit staden Moskvas envåldshärskare i 18 år. Efterhand växte en halvt ohelig allians fram mellan Luzjkov och presidenten, sedermera premiärministern, Vladimir Putin. Därmed blev frågan om Luzjkovs framtid också en del av maktkampen mellan Putin och den nye presidenten Dmitrij Medvedev.Det är Medvedev som utnyttjat sin legala rätt som president att avskeda borgmästare efter eget godtycke. De omedelbara skälen är missnöje med hans maktmissbruk. Men eftersom Luzjkov varit Putins allierade är det ändå modigt av Medvedev att över huvud taget ta strid för hans avsked. För även om Medvedev är presidenten är Putin i praktiken fortsatt Rysslands mäktigaste man.Samtidigt kan man fråga sig om Luzjkov verkligen får sparken i strid med Putins vilja. Även om Medvedev gått från att vara en "marionettpresident" till att verkligen utnyttja sina befogenheter, vågar han knappast pröva på full konfrontation med Putin. Åtminstone inte ännu. Putins mer eller mindre öppet deklarerade neutralitet kan bara tolkas som att också han ville bli av med Luzjkov.Relationen mellan "patronen" Putin och "klienten" Medvedev är komplicerad och inrymmer lika mycket ömsesidigt beroende som konkurrens. Valet av Luzjkovs efterträdare kommer att påvisa hur maktbalansen ser ut.Det finns ingen anledning att sörja Luzjkov, men det sorgliga är att presidenten kan avskeda borgmäsatere över huvud taget. För så ser det numera ut. Borgmästarna är inte längre folkvalda, utan utses (och avskedas) av presidenten.
