Kinesiskt bistånd utmanar EU i Afrika

Den kinesiska biståndspolitiken har kolonialistiska drag. Men Afrika kan vinna på den storpolitiska dragkampen.

Norrköping2009-10-24 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Kina är på många sätt kontrasternas land. Hög tillväxt och stor fattigdom, ökat välstånd och brott mot mänskliga rättigheter, lysande kultur och miljöer där människor, djur och natur försmäktar. Kanske är det inte så konstigt att Kina är en råkapitalistisk stat styrt av ett kommunistparti!De senaste åren har Peking riktat sina lystna blickar mot det råvarurika Afrika. Många afrikanska ledare har nappat på lockropen. Kina ställer, till skillnad från Västvärlden, inga besvärliga frågor om demokrati, fackliga rättigheter eller miljöförstöring.Men det finns också en annan sida. Under EU:s biståndsmöte i Stockholm har Sveriges Radios Ekoredakton intervjuat Kenyas premiärminister Raila Odinga. Kenya är ett av Afrikas mer demokratiska länder och Odinga anser att kineserna är bättre än europeerna på bistånd!"Nog behövs det ’good governance’... men det är ju inte allt" säger premiärministern med hänsyftning till att EU-länderna lägger stor vikt vid uppbyggnad av de politiska strukturerna, medan Kina agerar mer handfast. "Kina hjälper oss med att utveckla infrastrukturen", säger Odinga.Det ligger en del i premiärministerns påpekanden. Fattiga länder gör ofta andra prioriteringar än rikare. Först och främst mat på bordet, därefter brunnar och vägar med mera. Lite senare kommer exempelvis skolgång för alla barn och först så småningom satsningar på det politiska systemet. Tyvärr finns det också risk för att EU:s demokratisatsningar urartar till kostsamt flum. På samma sätt som social rättvisa var slagord som missbrukades på 70-talet kan demokrati missbrukas i dag.Samtidigt är god politik en förutsättning för att inte också de mest ambitiösa biståndssatsningar försnillas. Härvidlag borde Odinga och andra fundera på Afrikas efterkoloniala öde. Det började ganska bra, men snart tog korrupta regimer över. Vi minns alla Idi Amin i Uganda, Mobutu i Kongo eller varför inte den mest spektakuläre av dem alla - Bokassa i Centralafrikanska kejsardömet.Många miljarder har försnillats i diktaturernas klor, andra har använts för att bygga upp staterna men resultatet har förstörts på grund av dåligt underhåll eller i krig.Till detta kommer det politiska slagfältet under det kalla kriget. Liksom resten av världen delades Afrika upp i ett "väst" och ett "öst", med okritiskt stöd från respektive sida.Den kinesiska biståndspolitiken handlar mer om att skaffa sig egna fördelar än genuin hjälpvilja, men den kineiska kapitalismen har sina förtjänster och dessutom innebär Kinas framstötar en utmaning för Västvärlden. I motsvarande utsträckning som Kinas inflytande ökar i Afrika minskar EU:s. Den kapplöpningen om inflytande kan intelligenta afrikanska ledare utnyttja till sina länders fromma.
Läs mer om