Moderaterna respektive Socialdemokraterna företräds av två gamla rävar i Europavalet – Gunnar Hökmark och Marita Ulvskog. I söndags möttes de i en ovanligt svavelosande debatt i Sveriges Televisions Agenda. Hökmark är väl närmast att betrakta som en ”gammal” moderat och Ulvskog tillhör definitivt den socialdemokratiska vänsterflygeln. Det gav debatten viss ideologisk stuns.
Ändå blev densamma, av flera skäl, låghalt. De spelar inte i samma division i Bryssel och Strasbourg. Hökmark är en av de mest meriterade företrädarna inom sin partigrupp. Ulvskog däremot en anonym röst inom den kontinentala socialdemokratin.
Samtidigt som Ulvskog gärna framställer sig som EU-kritiker i Sverige, har hon i Europaparlamentet snällt nog i praktiken ställt upp för ökad överstatlighet. Hon ser gärna ett så kallat socialt protokoll, som ska syfta till att stärka arbetstagarnas rättigheter. Låter kanske bra i teorin, men vad innebär det i praktiken?
Dylika uppfattningar är vanliga bland parlamentets vänsterfederalister. De ser alltså en överstatligt socialt tvingande lagstiftning som en omistlig del i byggandet av en framtida europeisk förbundsstat. Inget fel i det – om man är ärlig i sina avsikter! Federalismen är en relativ oprövad fråga i Sverige, som kan ges olika innehåll. För Ulvskogs kontinentala partikamrater innebär det självklart större överstatlighet i arbetsrättsfrågor, samtidigt som många också driver krav på exempelvis europeiska minimilöner – vilket står i uppenbar konflikt med den svenska ordningen, där arbetsmarknadens parter själva löser dylika frågor avtalsvägen.
Allt detta gör Ulvskogs hållning motsägelsefull och populistisk. Fast ibland också oförskämd, vilket hon tyvärr gav uttryck för i debatten. Ulvskog hävdade således att Hökmark varit för övergångsregler för arbetskraftens fria rörlighet inom EU. När han vänligt påpekade att det faktiskt var tvärtom fick hon ett utbrott: ”Du ville det! Det var en motion i ditt eget namn”.
Nej, så var det faktiskt inte. Vad hon syftade på var förmodligen en skrivelse om krav på övergångsregler från den dåvarande ministären Persson från 2004, undertecknad av – just det, Marita Ulvskog...
Konfronterad med uppgifterna i efterhand ber hon visserligen om ursäkt för sitt ordval i debatten, men det är uppenbart för alla att Ulvskog inte vet vad hon pratar om.
Samtidigt är det ett tydligt besked nog. Hökmark och Moderaterna företräder klassisk liberalkonservativ frihandelspolitik, utgiftskritisk och unionsvänlig men inte federalistisk (även om det finns många inom hans partigrupp EPP som vill gå längre).
Ulvskog och Socialdemokraterna företräder, ja säg det.