KOLUMNSlutet för Sovjet
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Men Ungernrevolten var inte en misslyckad resning vilken som helst. Dåtidens demokrater lyckades visserligen inte stå emot den överväldigande militära sovjetiska övermakten. Men de synade blottorna i ett system, som inte kunde överleva annat än genom bajonetter och terror.
När Josef Stalin dog och Nikita Chrustjov så småningom tog över rodret fanns hos många förhoppningar om en kommmunistisk nytändning. Vissa antog att stalinismen varit ett stickspår på vägen mot det socialistiska paradiset.
Ungernrevoltens ledare Imre Nagy var på sätt och vis en Gorbatjov före sin tid. Han tillhörde kommunistpartiet men trodde först och främst på ett fritt och pluralistiskt samhälle. Som tack för dessa förhoppningar sköts han i ett sovjetiskt fångläger 1958. Den nya sovjetkommunismen hade visat sig lika brutal som den gamla.
Vad alla östeuropéer lärde sig av Ungernrevolten var dels att barbariet inte bara hade sin grund i Stalins person, utan var en del av själva det totalitära systemet. Dels att militärt motstånd var meningslöst. I sin yttersta förlängning bidrog detta till att revolutionerna 1989-91 med få undantag blev så fredliga.
Men Ungernrevolten påverkade också ryssarna. Sedan andra världskriget betraktade ryssarna sig som Östeuropas befriare från nazismen. Under Ungernrevolten fick de se sig själva i rollen som förtryckare. Något som blev än tydligare när Pragvåren krossades 1968.
Även om ovanstående erfarenheter naturligtvis aldrig diskuterades öppet gå gatorna i Moskva eller Leningrad skall inte den "tysta" debatten underskattas. Många var de som kände på sig att Sovjetunionen uppfattades som en förtryckarstat. Andra började fråga sig varför inte det egna ryska folket kunde kräva samma frihet som ungrare och tjeckoslovaker.
Nästan 3 000 ungrare miste livet under striderna 1956. Vi är skyldiga dessa och andra revoltörer stor tacksamhet.