Inte i någon fråga har Moderaterna överraskat så negativt som när det gäller försvaret och inget statsråd har bjudit på större besvikelse än försvarsminister Karin Enström. Hon är visserligen relativt ny på sitt ämbete, men vad hon hittills uträttat imponerar inte.
Häromdagen var det dags igen. Sveriges Radios Ekoredaktion tillfrågade Enström om ett mejl som uppenbarligen raderats från regeringskansliets diarium. I sig en allvarlig händelse, men också ytterligare ett tillfälle för regeringen att göra bort sig. Enströms svar på Ekots fråga var enligt principen "goddag yxskaft".
Fast med tanke på att försvarsministern inte ens tycks veta huruvida Saudiarabien är en diktatur eller inte bör man kanske inte bli förvånad.
För allt i världen kan det verkligen också vara så att hon inte är insatt i ärendet.
I så fall ministären Reinfeldts smala lycka. Genom att underförstått skylla allt på Enströms företrädare Sten Tolgfors - som ju redan avgått och därmed tagit eventuella hemligheter med sig i den politiska graven - kan man glida runt mycket kritik.
Bortsett Saudiaffären var den tidigare vapenvägraren Tolgfors visserligen en positiv överraskning på försvarsministerposten. Eller kanske inte. Tolgfors var framför allt skicklig på att dupera sin omgivning.
De internationella insatserna har trots allt fungerat hyggligt, låt vara att materielbrister emellanåt skadat verksamheten. På hemmaplan hopar sig emellertid problemen i form av underfinansiering och personalbrist, uppskjuten materielförnyelse och en osäker Gripenaffär.
Och nu Saudiaffären - igen! Fast är dessa avslöjanden egentligen uttryck för vad det först verkar som: konspiratoriskt mörkande? Eller handlar det, med erfarenhet av alla ovanstående moderata tillkortakommanden, om ren och skär inkompetens?