De senaste dagarna har många av landets största tidningar valt att ändra sina regler för kommentarer på tidningarnas hemsidor. Möjligheten att fritt och anonymt debattera har blivit betydlig begränsad. I framtiden kommer det att krävas registrering, förhandsgranskning eller inloggning via exempelvis Facebook för att kunna kommentera och debattera artiklarna. På nt.se finns sedan en längre tid kravet att läsaren ska registrera sig för att kunna kommentera artiklar, även om man fortfarande kan använda ett alias i kommentarer och debatter på hemsidan.
Orsaken bakom denna ganska omfattande förändring är enkel. Tidningarnas forum och kommentarsfält är mer eller mindre fyllda med skräp! Oftast mer dessutom. Debatterna spårar snabbt ur, byter ämne och slutar inte sällan med att handla om invandringspolitik eller allmän pajkastning mellan anonyma debattörer. Sidorna "kidnappas" allt som oftast av någon handfull skribenter med till synes obegränsat med tid att spy galla över varandra. Ointressant och totalt meningslöst för den enskilde läsaren och i värsta fall till besvär för den ansvarige utgivaren.
Ovanstående beskrivning är förvisso en generalisering.
Det ser inte ut så överallt hela tiden, men det gör så ganska ofta. Debatten på NT förändrades och hyfsades efter att registreringskravet infördes, men det plockas fortfarande bort opassande inlägg. De pressetiska reglerna som gäller för papperstidningen gäller även på nätet. Insändarskribenten kan vara anonym utåt, och det kan även forumdebattören, men skribenten kan inte skriva vad som helst.
De stora kvällstidningarna tar emot tusentals inlägg dagligen. Att ha överblick över detta är omöjligt och det krävs betydande resurser för att hinna plocka bort de värsta avarterna. Erfarenheten är således att om något är fritt och väldigt lättillgängligt kommer det tyvärr att missbrukas och spåra ur.
Saken ställdes på sin spets efter terrordådet i Norge den 22 juli i somras. Terroristen Behring Brevik hade varit aktiv på ett antal debattforum och till mångas förfäran fanns det en del som i just forum, i skydd av anonymitet, uttryckte sitt stöd för hans vidriga gärning. Näthatet nådde en ny bottennivå. Många norska dagstidningar och annan media stängde ner kommentarsmöjligheterna efter detta.
Reaktionerna från näthatarna är lika förutsägbara som deras inlägg på nätet. De kommer att hävda att de blir undankörda och att "etablerade media" vägrar låta debatten vara fri exempelvis gällande invandring. Den logiska motfrågan är om inte dessa frågor och alla andra inte kan debatteras och diskuteras utan att deltagarna hemfaller åt personangrepp eller osaklig smutskastning.
På den frågan kan de nämligen inte svara att det går, eftersom de konsekvent visat att de inte klarar av att hålla en hyfsad debatt om de får fritt spelrum.
När näthatarna inte längre har fri tillgång till tidningarnas hemsidor lär de flytta sig till andra, mindre publika sidor. Huruvida det är bra eller inte kan diskuteras. Ett öppet och demokratisk samhälle klarar av en tuff debatt om vad som helst. Men samtidigt kräver demokratin att man respekterar sin meningsmotståndare.