Olympisk fest och fasa

Norrköping2010-02-20 00:00
Detta Àr en ledare. NT:s ledarsida Àr moderat.
NĂ€r detta skrivs har de vinterolympiska lekarna i god ordning invigts, men Sverige bara tagit tvĂ„ usla guld och ett blĂ„slaget brons. Inte mycket att glĂ€djas Ă„t! Åtminstone inte enligt en amerikansk forskare som pĂ„stĂ„r att vi statistiskt sett bör ta 24 medaljer (visserligen av varierande kvalitet).SjĂ€lv kommer jag att tĂ€nka pĂ„ det gamla ordsprĂ„ket om lögn, förbannad lögn och statistik. Samt partiets högtidliga deklarationer, som man brukade lĂ€gga till i öststaterna pĂ„ tiden det begav sig.
Fast det senare
var nog sĂ„ rĂ€tt och riktigt i idrottssammanhang. I Sovjetunionen rĂ„dde brist pĂ„ det mesta, men aldrig pĂ„ olympiska medaljer.TyvĂ€rr Ă€r det lite grand pĂ„ samma sĂ€tt med svenskarna och OS. Nu Ă€r det kvantiteten som rĂ€knas. Vem och varför Ă€r ovĂ€sentligt, huvudsaken Ă€r att Sverige lĂ€gger beslag pĂ„ sĂ„ mĂ„nga medaljer som möjligt.Hur kan man annars förklara det plötsliga intresset för exempelvis damhockey, under normala omstĂ€ndigheter skĂ€ligen bortglömd pĂ„ sportsĂ€ndningarna? Förklaringen Ă€r förstĂ„s hoppet om medalj och ytterligare ett kryss i statistiken.SjĂ€lv bryr jag mig inte heller sĂ„ mycket om vem som vinner, men fascineras mer av vissa grenar Ă€n andra. Enligt min mening utgörs gott sportmannaskap inte av lyckliga omstĂ€ndigheter eller tillfĂ€lliga adrenaliexplosioner. I dag ska allting gĂ„ sĂ„ förtvivlat fort, varför jag gĂ€rna slĂ„r ett slag för de verkliga kraftproven.Femmilen i lĂ€ngdĂ„kning (naturligtvis i klassisk stil, det jag kort och gott kallar skidĂ„kning) Ă€r ett exempel. Klisterföre Ă€r bĂ€st och kamerorna bör inte vara för mĂ„nga. Dagens kameratekniker borde lĂ€ra sig lite klassiskt regissörsskap. LĂ„ngsamhet bygger upp förvĂ€ntningar, det Ă€r sĂ„ Ă€kta spĂ€nning skapas.En enda kamera instĂ€lld pĂ„ en för tillfĂ€llet tom backe eller utförslöpa, men vi vet att nĂ„gonstans dĂ€r ute kĂ€mpar den svenske hjĂ€lten mot elementen och med blĂ„bĂ€rssoppa i magen.10 000 meter skridsko Ă€r en annan favorit, givet att man inte fĂ„r allt för mĂ„nga siffror i rutan. I stĂ€llet ska man sjĂ€lv föra statistik och jĂ€mföra med föregĂ„ende skrinnares schema. VĂ€dret fĂ„r gĂ€rna vara plĂ„gsamt dĂ„ligt med snöblandat regn eller hagel - inomhushallar Ă€r en synd.Sist men inte minst uppskattar jag den numera sorgligt bortglömda uppvisningssporten vinterfemkamp. Vad Ă€r en kombinationssport som till exempel skidskytte mot en tĂ€vlingsform som, förutom lĂ€ngdĂ„kning och skytte, omfattar störtlopp, fĂ€ktning och ridning? Jag vill dessutom minnas att det blev trippelt svenkt i topp vid spelen i Sankt Moritz -48.
SjÀlv har jag dock
aldrig varit en riktig hejare pÄ vintersport (undantaget snöbollskrig) och numera ligger stavgÄng nÀrmast till hands. Fast i min variant anvÀnds bara en stav - den kallas promenadkÀpp.För tillfÀllet vilar densamma medan jag, med en kopp rykande hett Darjeeling pÄ bordet, har slagit mig ner i favoritfÄtöljen med en ny bok om Hannibal och elefanterna. Den som vill fÄr gÀrna filma och lÀgga ut densamma pÄ den sÄ kalla Jo-tuben. Jag lovar Àndlös spÀnning. StrÀcklÀsning kallas grenen.
LĂ€s mer om