På klimatfrågans europeiska skuggsida
Samtidigt som statsminister Fredrik Reinfeldt försöker ena EU bakom en gemensam hållning inför klimatmötet i Köpenhamn pågår ett spel i kulisserna om vem som ska bli unionens president och utrikesminister.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Parallellt med den väntade klimatmanglingen kommer ett intensivt förhandlande att pågå i kulisserna. I december är det tänkt att EU ska utse en ordförande i Europeiska rådet, populärt kallad EU:s president, dessutom ska en "hög representant" för utrikespolitiken utnämnas, en utrikesminister i klartext. Diskussionen och intresset för vilka två personer det ska bli är givetvis enormt. Bland kandidaterna för presidentposten återfinns den tidigare brittiske premiärministern Tony Blair, Finland har två kandidater, tidigare presidenten Tarja Halonen samt tidigare statsminister Paavo Lipponen, Spaniens tidigare premiärminister Felipe González är intresserad liksom Luxemburgs tidigare premiärminister Jean-Claude Juncker.Till posten som EU:s "utrikesminister" nämns ofta utrikesminister Carl Bildt (M), men det dementerades med viss kraft till Ekot i somras: "Jag kandiderar inte till posten, jag kandiderar inte till några jobb alls" sa Bildt när frågan kom upp i juni.Innan potentiella kandidater ens formellt kan anmäla sitt intresse krävs dock att Tjeckiens bångstyrige president Vaclav Klaus undertecknar Lissabonfördraget och då måste de närvarande stats- och regeringscheferna godkänna de undantag som Tjeckien begärt. Klaus har i det närmaste retat gallfeber på ledarna inom EU genom sin fördröjning av godkännandet. En inställning som dessutom går stick i stäv med vad det tjeckiska parlamentet sagt. Fredrik Reinfeldt har en tuff uppgift. Finanskrisen har delvis rubbat ordningen och inställningen till klimatavtalet har med tiden förändrats även om retoriken är densamma. Rapporter från mötet i Bryssel antyder att en del stora länder gärna sysslar med andra saker i stället för att fokusera på kilmatfrågorna. Frankrike vill ha ekonomiska stimulanser för att klara konjunkturnedgången, Tysklands nya regering vill sänka skatterna och Storbritannien samt Italien vill bekämpa arbetslösheten. Enligt BBC har dessutom den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen sagt att han inte längre är säker på att det blir ett nytt klimatavtal i Köpenhamn. Om så skulle bli fallet vore det ett stort misslyckande för världssamfundet.