Rationaliseringsslöseri modell Migrationsverket
Kanske är det lika bra att invandrare så snabbt som möjligt får lära sig att den svenska modellen kan vara lika trög som dyr och ineffektiv.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Motiveringen är visserligen logisk. I motsats till vad många förmodligen tror minskar faktiskt antalet asylsökande. Därmed öppnas en möjlighet att minska antalet anställda i motsvarande grad och därmed spara pengar.
Resonemanget haltar emellertid en smula. Oavsett asylpolitik varierar invandringen. Inte alla som söker sig till Sverige är asylsökande och även om de senare i de flesta fall skulle avvisas så småningom måste varje fall behandlas i laga ordning. Eventuell överkapacitet inom Migrationsverket är förstås inte önskvärd, men inte heller en organisation som är så slimmad att den inte kan hantera en oväntat ökande arbetsbörda.
Till detta skall läggas att dagens migrationspolitik kan fungera mer än lovligt trögt. Migrationsverket lovar att planerade neddragningar inte påverkar målet om högst sex månaders handläggningstid för varje ärende - vilket ju i sig inte är något ansträngande högt ställd målsättning.
Effektiviseringar leder förmodligen bara till ytterligare press på enskilda handläggare, som gör sitt bästa och tvingas följa ett besvärligt regelverk. Så länge smidighet saknas i systemet och alla ärenden behandlas enligt samma mall riskerar handläggningstiderna att förbli lika långa eller längre. Så länge det inte ens exempelvis går att fördela intervjutillfällen vid anhöriginvandring mellan Migrationsverkets olika kontor i Sverige, och därmed fördela arbetsbördan, kommer trycket på många orter att förbli stort.
Och vem har sagt att Migrationsverket spar några större summor? När transit- och asylenheterna i kontorshuset Presidenten i Norrköping läggs ned kommer lokalerna att stå kvar och kosta skattebetalarna pengar. 7,4 miljoner kronor årligen i enlighet med ett bisarrt hyresavtal som inte får sägas upp förrän 2010 och då mot en straffavgift på ytterligare drygt 17 miljoner.
Finns det ingen i Migrationsverkets ledning som skäms över slöseriet?
Fast å andra sidan - hur förvånade blir vi egentligen? Att lova runt och hålla tunt har ju blivit ministären Perssons devis också på andra områden. Vi har till exempel fått en vårdgaranti, vilken i den perssonska tappningen innebär att bara tre landsting förväntas kunna leva upp till garantin när den införs. Patienter kommer att fortsätta få stå i kö månad efter månad till det som fortfarande påstås vara världens bästa sjukvård.
Samtidigt med Migrationsverkets nedskärningsbeslut kan vi också notera att 6 400 ärenden ligger på kö bara hos tingsrätten i Stockholm. Allt fler ärenden skrivs helt sonika av och i de fall rättegång efter många om och men stundar väntar en något skakig juridisk process, lång tid efter att de eventuella brotten begåtts.
Kö-Sverige är ett begrepp och man kan ju fundera över om det möjligen finns en pedagogisk baktanke bakom trög och dyr migrationspolitik - att lära invandrarna konsten att stå med nummerbrickan i hand och snällt vänta på sin tur.