Rätt kvinna på rätt plats

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Norrköping2014-09-22 04:54
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Allianspartierna kommer efter valnederlaget behöva en del tid att slicka såren och omgruppera sig. Många företrädare för partierna kommer bytas ut, nya profilfrågor ska lyftas fram och valanalyser skrivas. Det finns dock ett borgerligt parti där den här processen kan sägas ha börjat för länge sedan. Det är hos Centerpartiet.

Bland de borgerliga partiledarna framstår Centerns Annie Lööf som en vinnare. När debatten kring partiets i sina drag libertarianska idéprogram rasade kröp kritiker fram från skrymslen och vrår och hon blev starkt ifrågasatt. Partiet backade i opinionsmätningarna och många trodde att de skulle hamna under fyraprocentsspärren och därmed missa en riksdagsplats. Men allt sedan valet till Europaparlamentet där Lööf skickligt och med väljarnas hjälp såg till att placera sin gamle bundsförvant från ungdomsförbundet, Fredrick Federley, i Bryssel har hennes aktier stärkts.

Ju längre valrörelsen gick desto mer framstod hon som en ledare värdig sitt parti. Tidigare hade tomrummet efter Maud Olofsson varit för stort. Nu växte hon in i rollen.

Redan från början var Lööf en av få partiledare som öppet och med kraft försvarade vinster i välfärden och hon gör det för att hon är en övertygad liberal som tror på sin politik. Hon kopplade snabbt greppet om den energipolitiska debatten och krossade den svarslöse Stefan Löfven i kärnkraftsfrågan. Det var en annan Annie Lööf som stod på TV-scenerna 2014 än åren innan.

Nu trycker många på för att Centern ska samarbeta med socialdemokratin, men Lööf säger tvärt nej. Hon kan med andra ord sin Centerhistoria. När partiet agerade lydhund åt Göran Perssons regeringar tappade man snabbt sitt stöd och landade 1998 på partiets hittills sämsta valresultat och hjälpte dessutom till att underminera ett borgerligt maktövertagande för lång tid framöver. Därför är det fullkomligt obegripligt att den gamle centerledaren Olof Johansson nu går ut i media och kräver ett samarbete mellan C och S.

Annie Lööf kan snart vara den enda borgerliga partiledaren som sitter kvar. Fredrik Reinfeldt har redan aviserat sin avgång. I Stockholms stad skedde en folkpartistisk minirevolution. Birgitta Olsson fick nästan dubbelt så många kryss som sin partiledare Jan Björklund. Göran Hägglund blev redan 2011 utmanad om partiledarskapet i Kristdemokraterna och lär bli det igen. Annie Lööf har chansen att bli en ledarfigur inom Alliansen. Hon har av allt att döma det som mål och inser att den ledartröjan kan man endast bära i opposition.

Stefan Löfven kommer bli en statsminister som bygger sin regering på lösan sand. Det kommer bli fyra år (om regeringen inte spricker innan dess) där jordmånen för borgerligt oppositionsarbete är väldigt förmånlig. Centerpartiet är redan ute ur startgroparna.

Lööf kommer fortsätta utveckla partiets profil. från ett intresseparti för bondeståndet till en modernt och företagarvänligt grönt och liberalt parti. Hon är helt rätt person för arbetet.

Läs mer om