Det går att lämna en politisk karriär efter sig på många sätt. Som Ingvar Carlsson, vilken i dag är en äldre respekterad statsman. Eller som Göran Persson, patronen på Torp. Den politiska pensionären Margaret Thatcher blev med tiden respekterad också av sina gamla meningsmotståndare, men omedelbart efter att hon lämnat partiledarskapet kallade elaka tungor inom det egna konservativa partiet henne för en missil utan mål.
Frågan är om Fredrik Reinfeldt i dag är en missil utan mål. Intervjuad i DN (8/12) framskymtar bilden av en partiledare som visserligen lämnat det offentliga Sverige bakom sig, men internt fortfarande är aktiv inom Moderaterna. Det som sticker ut är dock hans uttalanden om invandringen.
”Är Sverige verkligen fullt? Är Norden fullt?” undrar Reinfeldt. Han kontstaterar sedan att det minsann finns gott om skog och mark i svenska landskap...
Det är inte fullt så dumt som det låter, för längre ner i intervjun ger han en mer problematiserad syn på sakernas tillstånd – men olyckan är ändå skedd. Reinfeldt ger uttryck för den slarviga naivitet som exempelvis justitieminister Morgan Johansson (S)också gjort sig skyldig till. Johansson hävdade apropå det ökade söktrycket att antalet flyktingar som kommer till Sverige ändå bara utgör en procent av vår befolkning! När Reinfeldt bortser från sociala och kulturella spänningar som ofta uppstår i folkvandringstider talar han som en (ny)liberal fundamentalist. Han är dock inte konsekvent, då han (delvis historiskt inkorrekt) hyllar den liberala angloamerikanska migrationspolitiken, men för den skull inte vill veta av den betydligt liberalare arbetsmarknad – inklusive tunnare sociala skyddsnät – som gjort denna politik möjlig.
Sverige möter redan i dag nästan 100 000 asylsökande årligen och så länge framför allt kriget i Syrien och Irak fortgår talar lite för någon förändring. Det föreligger en reell risk för att hela den svenska invandringspolitiken kollapsar inom bara några år om vi inte förmår hantera utmaningarna på ett långsiktigt realistiskt sätt. Sverigedemokraternas exceptionella framgångar ska delvis ses i ljuset av inte minst Moderaternas oförmåga att ens debattera frågorna konstruktivt.
Det duger inte att som Reinfeldt ägna sig åt lika delar utopisk retorik och vaga förhoppningar om bland annat ökat bostadsbyggande, eller att bortse från en i stora stycken uppenbart misslyckad integrationspolitik. Det duger inte heller att han tycks försöka låsa fast Alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet för en politisk linje, samtidigt som han själv valde den lätta vägen och hoppade av partiledarskapet så fort valnederlaget i september var ett faktum.
Och det duger inte att hyckla! För hur kan det komma sig att det ryms nästan hur många människor som helst i Sverige, men inte ett dussin afghanska tolkar som riskerat sina liv i svensk tjänst?