Den kallas för ”krokodil” eftersom huden efter någon tids missbruk börjar likna en krokodils. Hård, skrovlig – och till sist död. Vävnadsdöd och kallbrand är två välkända bieffekter av den nya så kallade dödsdrog som det gick att läsa om på nyhetsplats i NT, fredag. Den senaste tiden har polis och sjukvård konfronterats med en ny och i Sverige hittills okänd drog. Missbrukare själva menar att det handlar om just krokodil.
Krokodils egentliga namn är desomorfin och har på några år blivit ett populärt alternativ till heroin i Ryssland, eftersom det framställs av lättillgängligt kodein som bas. Slutprodukten är potent, men full av giftiga och frätande ämnen. Effekten blir ofrånkomligt svåra fysiska och psykiska skador, samt döden inom något år. Men det låga priset gör drogen populär – framför allt kanske bland etablerade narkomaner.
Också i Norrköping förfaller användarna främst handla om ”äldre” missbrukare, det vill säga personer i 35-årsåldern och uppåt. Mycket äldre än så blir ofta inte narkomaner, om de inte lyckas ta sig ur missbruket.
Tillgängligheten och det låga priset är den självklara förklaringen till drogens ryska popularitet och om den dykt upp i Norrköping är förklaringen förmodligen densamma här. Även om det inte skulle handla om krokodil genomgår narkotikahandeln förändringar. Jämsides med mer traditionella droger pågår ett hänsynslöst experimenterande på många håll. Nya, mer eller mindre kraftiga, syntetiska så kallade nätdroger dyker hela tiden upp. Ibland så snabbt att de inte ens hunnit narkotikaklassas. Biverkningarna är ofta allvarliga och kan också drabba tredje person i form våldsamma och avtrubbade missbrukare.
Utvecklingen ställer myndigheterna inför nya utmaningar och det är naturligtvis problem som vare sig Norrköping eller andra drabbade kommuner kan lösa på egen hand. I mångt och mycket är det dock en prioriteringsfråga. Bekämpas narkotikabrottslighet hårdare kommer missbruket också att minska. Även handeln med ”skräpdroger” som krokodil.