Skärpta straff men också mer resurser

Höjda straff är rätt väg att gå, men det krävs ökade resurser för att stävja brottsligheten ytterligare.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Norrköping2014-06-24 04:11
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Semestertider är en tid för avkoppling, men för vissa även en tid för oro. Under sommaren är det många som reser bort och lämnar sina hem obevakade, vilket höjer risken för inbrott. Just stölder i hemmet är i dag det brott som flest svenskar oroar sig för.

Att många är rädda att utsättas för att någon tar sig in i hemmet är inte särskilt konstigt. Bara under förra året polisanmäldes 21 000 bostadsinbrott i Sverige.

Till råga på det får en dömd inbrottstjuv sällan några kännbara konsekvenser – om brottet över huvud taget klaras upp, vilket tyvärr inte hör till vanligheterna. I dag är det endast några få procent av de anmälda brotten som blir utredda och slutar med fällande dom.

Regeringen har under de senaste åren prioriterat hårda tag mot brottsligheten och skärpt straffen för en rad brott. Nu kommer ytterligare ett förslag för att skapa ett tryggare samhälle. På DN Debatt (23/6) skriver partiledarna för de fyra allianspartierna att de vill skapa en ny brottsrubricering: inbrottsstöld.

”Inbrottsstöld” kan låta som en ganska märklig formulering, men anledningen till att regeringen anser det vara nödvändigt att införa en ny rubricering är för att dagens lagstiftning inte motsvarar brottets innebörd.

Om en brottsling bryter sig in i ett hus men blir avbruten och därför inte lyckas stjäla någonting blir straffet ofta milt, detta eftersom straffbedömningen utgår från stölden och hur stort värde de stulna föremålen har. Dock förbises inbrottet i sig, vilket förmodligen är den värsta upplevelsen.

Stulna föremål kan i någon mån ersättas, men känslan av att någon varit inne i ens hem sitter kvar långt efteråt. Där kan ett rimligt straff fungera som ett steg i upprättelsen. Med rubriceringen inbrottsstöld är Alliansens förslag att minimistraffet för inbrottet bör vara ett års fängelse. Alliansens hårdare tag mot brottsligheten är välkommet, men frågan är om dessa punktsatsningar är tillräckliga.

Det är visserligen så att högre straff kan skrämma personer från att begå brott, men i det här fallet är problemet att endast några få procent av inbrotten klaras upp. Även om straffen höjs innebär det inte att fler brott blir uppklarade.

Om den föreslagna brottsrubriceringen ska få den effekt som önskas – att färre inbrott genomförs – måste också brottslingar gripas och lagföras, vilket tyvärr inte sker endast genom en lagändring.

Regeringen har sedan 2006 gjort stora insatser för att förstärka det svenska rättsväsendet, men samtidigt har befolkningsmängden ökat markant, vilket har fått till följd att satsningarna har ”ätits upp”.

Kombinationen av mindre daltande med brottslingar och mer resurser till rättsväsendet har dock varit effektiv, andelen av befolkningen som uppger sig varit utsatta för brott minskar.

Att Alliansen fortsätter att ge större juridiska möjligheter att lagföra buset är bra, men det fortsatta stödet till polis, åklagare och tullmyndigheten får inte glömmas bort.

Läs mer om