Höghastighetståg är en sak. Stridsflygplan är en annan. Båda är goda i sig, men två skilda saker. Ett tåg kan inte avvisa främmande makters flygplan när de kränker svenskt territorium. Ett stridsflygplan kan inte transportera stora mängder passagerare.
Ändå är förvirringen total när behovet av nya Gripenplan ska diskuteras. Främst är det Miljöpartiet som genom språkröret Åsa Romson menar att Sverige inte ska satsa pengar på nya stridsflyplan utan lägga pengarna på tåg istället (Aftonbladet 31/8).
Men hon är inte ensam. Strax efter att det blev känt att regeringen tack vare försäljningen av 22 Gripenplan till Schweiz beslutat att Sverige ska investera i 40-60 nya flygplan intervjuades Stefan Löfven i SVT:s Agenda (26/8). Socialdemokraterna stöder regeringen i denna fråga och programledaren Anna Hedenmo fick anledning att fråga om det verkligen var värt pengarna:
- Men idag är det inte alls lika vanligt med krig mellan länder längre, som tidigare, och det stora hotet för oss människor, det uppges vara klimatförändringarna. Är det verkligen JAS-plan vi behöver?
Tålmodigt förklarade Löfven varför det var klokt av Sverige att investera i ett nytt Gripenflyg eftersom Sverige behöver ett försvar. Men Hedenmo höll fast vid sin fråga:
- Men varför inte stödja utvecklingen av miljövänlig teknik istället?
Hur har det kunnat bli på det här viset? Hur kan en av Sveriges främsta politiska journalister tro att klimat och krig är samma sak?
Jo, för kanske tio eller femton år sedan, när kalla kriget var över och vi trodde att Ryssland var på väg att bli en demokrati, började man inom akademiska kretsar att prata om det "utvidgade säkerhetsbegreppet". Säkerhetspolitik skulle inte längre bara handla om militära hot. Annat kunde också utgöra allvarliga hot, exempelvis naturkatastrofer.
Samtidigt intensifierades klimatpolitiken. De två politikområdena kom att para sig med varandra. På våren 2008 höll dåvarande försvarsministern Sten Tolgfors ett långt tal om att klimatpolitiken var den nya säkerhetspolitiken. Stolt kunde han berätta att Sverige bistod Georgien med ett nytt miljöledningssystem:
- På så sätt ska den georgiska försvarsmakten tänka mer miljövänligt från försvarsledningsnivån till förbandsnivån.
I augusti samma år invaderade Ryssland Georgien med 19 000 man. Georgienkriget blev ett bryskt uppvaknande. Sedan dess har i alla fall regeringen inte bluddrat om att säkerhetspolitik och miljöpolitik är samma sak. Men alla har uppenbarligen inte återhämtat sig från det intellektuella moras som präglade 00-talets säkerhetspolitik. Fortfarande tvingas ledande politiker förklara att klimat och krig inte är samma sak. Fortfarande tror åtminstone Miljöpartiet att landet kan försvaras med höghastighetståg.