Skolverket vågar sticka ut hakan igen
Skolverkets interna förslag på tidigare betygssättning och tydligare mål är välkommet.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Skolverket presenterade i går ett förslag som säkert kommer att uppfattas som kontroversiellt, främst i regeringspartiet och hos stödpartierna. Verket vill nämligen ta bort förbudet för lärarna att ge omdömen (betyg) tidigare än i åttonde klass. De skriftliga betygen föreslås införas i årskurs sju och "redan" i femte klass skall eleverna och deras föräldrar ges information om hur de ligger till. Dessutom bör det även införas nationella mål inom matematik och svenska redan i andra årskursen.
Syftet är att upptäcka de elever som behöver mer hjälp tidigare och att fler elever skall sluta grundskolan med godkända betyg. Ett vällovligt syfte som alla ansvarsfulla politiker kan ställa upp på. Dessutom är förslaget tydligt och bygger inte på någon flumpedagogisk teori som skulle innebära ytterligare politisk experimentverkstad i skolan.
Det är inte första gången Skolverket sticker ut hakan i en politiskt kontroversiell fråga. Senast det begav sig slutade det i Konstitutionsutskottet (KU) efter att verket publicerat en rapport som visade att fristående skolor når bättre resultat, hanterar pengarna effektivare och skapar en positiv konkurrens. Något som uppfattades som så skrämmande av skolminister Ibrahim Baylan att han ifrågasatte rapporten. Huruvida det var därför som Skolverket drog tillbaka den är inte bevisat men ärendet anmäldes till KU.
Sannolikt gillar varken skolminister Baylan eller regeringen det förslag som nu presenterats, men erfarenheten från anklagelsen om ministerstyre innebär förhoppningsvis att Baylan går fram lite lugnare den här gången. Diskussionen om skolans möjligheter och metoder för att förmedla kunskap förtjänar en seriös samtalston befriad från ideologiska övertoner.
Sittande regering har ett tungt ansvar för utvecklingen inom skolan de senaste decenniet. Den socialistiska majoritetens skolpolitik har fått fullt genomslag för en hel generation elever. Andelen elever som slutar grundskola och gymnasium utan fullständiga betyg minskar inte. Högskolorna larmar ständigt om bristande kunskapsnivå hos de som skall läsa vidare. Problem som till stora delar har sin grund i att eleverna redan i tidig ålder inte får den hjälp och det stöd de behöver.
Om fundamentet inte är välbyggt spelar det mindre roll om myndigheterna lägger ner miljarder på att rusta upp taket, huset blir ändå inte bättre.