Små steg mot tjuven i toppen

En ny runda sanktioner från omvärlden mot Ryssland och president Putin beslutades i veckan. Snaran dras således åt lite till, men ännu är det långt innan det blir riktigt obehagligt för tjuvarna i Kreml.

Foto: Czarek Sokolowski

Norrköping2014-07-31 04:03
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

EU och USA enades i tisdags om en ny runda sanktioner mot det ryska ledarskapet och de statskontrollerade företagen. Nu införs sanktioner mot ryska statliga banker, ett vapenembargo och begränsningar av exporten till den för Ryssland så viktiga energisektorn. Att ryska företag nu får svårare att finansiera sin verksamhet och investeringar kommer att ledas vidare till andra nationer (vilket redan torde vara en realitet) är viktiga och långsiktiga markeringar.

Vapenembargot är högst välkommet, även om det olyckligtvis inte innebär att Frankrikes export av två helikopterbärande hangarfartyg av Mistral-klass till den ryska flottan stoppas. När avtalet slöts 2010 var det för övrigt första gången ett Nato-land valde att exportera modern vapenteknologi till Ryssland. Endast nya avtal är inkluderade i embargot. Således kan den franska staten snart se sig värdar för ett antal hundra ryska sjömän som ska börja öva och testa det första fartyget, döpta till Vladivostok och Sevastopol(!), innan leverans senare i höst. Gissningsvis kommer Frankrike att vara utmärkta värdar åt de ryska styrkorna.

Uppfattningen att sanktionsvägen är långsam och ineffektiv är utbredd. Uppenbarligen har sanktionerna hittills inte gett önskat resultat. Det rysta militära stödet till terroristerna i östra Ukraina fortgår, liksom den illegala ockupationen av Krim-halvön. Trots omvärldens unisona fördömanden och stegrande ilska har tjuven i Kreml fortsatt sitt makt- och fulspel i Ukraina.

Maktspelaren Putin och apparaten kring honom är erkänt skickliga på att ömsom förvilla och ömsom tillmötesgå (delvis) omvärlden. En klassisk katt och råtta-lek, med miljontals ukrainares framtid i potten. Nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH 17 med 298 passagerare ombord, varav samtliga omkom, är dock en extra besvärande händelse för Putin. Liksom den ökande bevismängden om ryska truppers direkta stöd åt separatisterna/terroristerna. Backar han från stödet till ryssarna i östra Ukraina ses han som svag på hemmaplan och detsamma händer om han på andra sätt försöker tillmötesgå omvärldens krav. Med tanke på hur mycket prestige Putin investerat i konflikten är insatserna extremt höga.

Även om läget i delar av östra Ukraina är i blickfånget för stunden finns det övergripande frågan om den ryska invasionen och stölden av Krim-halvön kvar. Det är i dagens värld inte acceptabelt att med våld stjäla andra nationers territorium och i det här fallet även en hel del ukrainska försvarsmateriel. När det lugnar ner sig i Donetsk och Luhansk kvarstår frågan hur det blir med Krim.

Läs mer om