Sverige behöver nya och bättre kraftverk

Säkerheten vid våra kärnkraftverk behöver ses över.

Norrköping2006-08-04 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Att döma av miljöpartiets reaktioner går det att ana en illa dold skadeglädje mitt i den offentliga förskräckelsen. Först nödstoppades Forsmark 1 och 2 och i går drabbades Oskarshamn 1 och 2 av samma öde. I det senare fallet stängdes reaktorerna eftersom säkerheten precis som i Forsmark inte till fullo kan garanteras. Åter har atomkraften visat sig farlig och kanske hoppas de gröna på ett nytt sälval precis som 1988.
Det finns ingen anledning att bagatellisera det inträffade, som är nog så allvarligt. Språkröret Peter Erikssons förslag om att ånyo utreda säkerheten på våra kärnkraft är förstås partipolitiskt betingat - men likväl inte så dumt. Exakt hur allvarlig situationen var när delar av säkerhetssystemen slogs ut på Forsmark duger att diskutera.
Kärnkraften är på många sätt en utmärkt energikälla, men för den skull inte problemfri. Säkerheten är något som aldrig får eftersättas. Så skedde i Harrisburg och än mer förstås i Tjernobyl.
Nej, någon risk för härdsmälta av sovjetisk modell föreligger inte i Sverige - det handlar inte ens om samma reaktortyper. Dessutom är förstås den generella säkerheten långt bättre i Sverige. Nödstoppet på Forsmark påvisar också ett väl fungerande säkerhetstänkande.

Vad skall då göras? Redan kortsiktigt är situationen nog så alarmerande. Fem av Sveriges reaktorer - halva beståndet - är åtminstone tillfälligt avstängda (Ringhals 4 står stilla på grund av årlig översyn). Därmed råder nästan energibrist, förvisso delvis också ett resultat av de låga nivåerna i kraftverksdammarna efter den torra sommaren.
Vintertid hade en dylik situation orsakat akut elbrist med ransonering som följd. En slarvig energipolitik har gjort att marginalerna beskurits till bristningsgränsen och våra möjligheter att hantera akuta bristsituationer är mycket dåliga.

Långsiktigt är frågan given: Bör vi satsa på kärnkraften över huvud taget? Säkert finns det en och annan som nu hoppas på en ytterligare forcerad avvecklingspolitik, men realistiskt sett skulle det ändå ta lång tid att stänga samtliga kärnkraftsreaktorer. Det handlar alltså om kraftverk som åldras, potentiellt med allt större problem.
I det perspektivet vore det faktiskt bättre att bygga nya kraftverk, alternativ modernisera en del av de existerande. Men avvecklingspolitiken i kombination med det ständiga elbehovet begränsar möjligheterna för längre driftsstopp. Likaså har den (visserligen nyligen avskaffade) så kallade tankeförbudslagen gjort att kärnenergiforskningen legat nere i Sverige.
Om taket på ett hus läcker flyttar man inte ut i en koja i skogen. Man lägger ett nytt tak eller bygger ett nytt hus. Så borde svensk energipolitik också se ut.
Läs mer om