Terrorismens strateger i folkhemmets lugna vrå
Sverige går inte fritt från terrorister. Nu är det bevisat.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Attentatet fick stor internationell uppmärksamhet, eftersom Kurdistan dittills varit en relativt lugn del av Irak. Försöket att destabilisera landet misslyckades dock. En liten tröst i en stor tragedi.
De två exilirakier som nu dömts för inblandning samlade framför allt in pengar till terroristorganisationen Ansar al-Islam. Bland annat användes 70 000 dollar till det ovan nämnda självmordsattentatet. Under en anspråkslös fasad (en av de dömda arbetade till exempel som falafelförsäljare) smiddes planer om att sätta ytterligare en del av Irak i brand.
Händelserna påvisar vad många misstänkt, nämligen att Sverige utnyttjas av kriminella element för våldsdåd i andra länder. Det kan för övrigt vara en förklaring till varför terrorister hittills undvikit svenska "mål" - man kackar inte i eget bo. Tvärtom gäller det att hålla en låg profil, inte dra på sig myndigheternas uppmärksamhet och leva högt på den traditionella svenska naiviteten i dylika frågor.
Ty även om bara två personer stod åtalade vid Stockholms tingsrätt och även om deras verksamhet syftade till terrorism i andra länder, kan de knappast ha verkat i ett vakuum. Rimligtvis måste de haft ett kontaktnät av mer eller mindre införstådda sympatisörer.
Straffet är det första som utdömts i enlighet med den två år gamla terroristlagen och den första i sitt slag sedan 1977, då flera personer dömdes för att ha förberett en kidnappning av den socialdemokratiska toppolitikern Anna-Greta Leijon. Skillnaden mellan då och nu är dock dagens terrorister har mer blod på händerna och arbetar i en globaliserad värld.
Därför bör inte domen ses som en engångshändelse, utan en påminnelse om att också Sverige dragits in i kriget mot terrorismen - varken vi vill eller ej.
Naturligtvis väcker domen vissa frågor om hur svensk migrationspolitik fungerar. Terrorister kan verka relativt ostört i vårt land. Däremot utvisas apatiska flyktingbarn.
Tingsrätten dömde de båda männen till sju respektive sex års fängelse, följt av utvisning på livstid. Även om några givna referenspunkter inte finns får det sägas vara en relativt kraftig påföljd - för svenska förhållanden. Utomlands är det mindre säkert att domen uppfattas som påfallande hård, snarare tämligen mjuk. Ändå kan man förvänta sig mindre av den hårda internationella kritik som säkert hade följt om gärningsmännen dömts till kortare straff för så allvarliga brott som terrorism.
Vad man kan hoppas på är större uppmärksamhet i Sverige gentemot terrorister som förbereder brott i andra länder. Det politiskt bekvämaste är förstås att fortsätta halvslumra. Men det duger inte.