För några veckor sedan höll jag ett föredrag om Ukraina på studentföreningen Heimdal i Uppsala. Det var verkligen inte första gången jag var där, även om det var länge sedan sist. Som student uppehöll jag mig inte bara i hemstaden Lund, utan träffade likasinnade i andra delar av landet. Och oliksinnade. Krångliga debatter fram på småtimmarna med vänstern var en del av studentlivets höjdpunkter.
Däremot var det sällan eller aldrig situationen blev hotfull. Inte som nu när just Heimdal – och MUF i Uppsala – drabbats av skadegörelse och aggressiva uppträden.
MUF:s lokaler blev nerklottrade med det visserligen lagom studentikosa budskapet ”nedrans kälkborgare”. Man skulle rentav kunna tolka det som en kritik av de så kallat nya Moderaterna just för att de är nya, men det är tveksamt om sabotörerna besatt detta sinne för akademiska hårklyverier.
I fallet Heimdal var våldet mer uppenbart. Ett antal aktivister försökte bryta sig in i lokalen genom att sparka upp ett gallrat fönster till föreningens källarlokal. De få personer som råkade befinna sig på Heimdal uppmanades att komma ut för att göra upp! Förövarna var maskerade, ville slåss och hade förmodligen möjlighet till uppbackning.
Det är ingen fyllegrej och absolut inte något man brukar förknippa med studenternas Uppsala. Förmodligen handlade det om personer ur den så kallat autonoma vänstern. Politiskt extrema, men framför allt militanta. En vänster på frammarsch, som hittills nöjt sig med att angripa nyfascistiska meningsmotståndare eller kanske sverigedemokrater. Men för denna vänster återfinns fiender lite varstans. Studenter på den borgerliga studentföreningen Heimdal är ju borgerliga! Det räcker i extremisternas värld.
Våldet i sig är oacceptabelt, men samtidigt utgör händelserna en skrämmande upplevelse för alla som drabbas. I förlängningen – om inte extremismen stävjas – kan det också få negativa konsekvenser för den demokratiska rekryteringen i stort. Studenter kan uppfatta politik som en farlig verksamhet. Och detta i en klassisk universitetsstad, där det akademiska samtalet ska stå i centrum!