Valet viktig seger för demokratin

Mot många odds fungerar Afghani-stans demokratisering förvånansvärt väl.

Norrköping2004-10-11 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
I den mån situationen i Afghanistan inte åter glömts bort präglas nyhetsrapporteringen ofta av elände.
Ibland kan man nästan få för sig att tro att det var bättre under talibanstyret!
Så är naturligtvis inte fallet. Men man behöver inte gå till så drastiska jämförelser som den med talibanernas blodiga välde för att finna en positiv utveckling. Helgens presidentval påvisar att demokratiseringen i själva verket gått häpnadsväckande bra.

Redan innan vallokalerna stängt påstod visserligen 15 av presidentkandidaterna att valfusk förekommit. Men förmodligen handlade det om ett försök att hitta ursäkter till deras egna misslyckanden. Det allmänna omdömet är nämligen det mesta gått rätt till. essimisternas varningar ha inte infriats. Valet har (i stort sett) kunnat genomföras utan allvarliga våldsyttringar och på ett korrekt sätt. Valdeltagandet tycks bli högt och särskilt glädjande är att också kvinnorna har vågat sig till vallokalerna.
Förmodligen har den sittande presidenten Hamid Karzai vunnit en klar seger, vilket förhoppningsvis borgar för ytterligare normalisering av förhållandena i Afghanistan. En rad besvärliga uppgifter återstår fortfarande att lösa.
Allvarligast är förmodligen avväpningen av landets många krigsherrar - vissa fortfarande mycket mäktiga.
Jämte detta mål återstår förstås bekämpningen av kvardröjande talibaner. Deras inflytande har beskurits eftersom de saknar folkligt stöd, men delvis kompenseras detta genom en fanatisk religionsuppfattning och vana vid ett militariserat liv med ständiga umbäranden. Så länge Usama bin Ladin och andra al-Qaida-ledare tillåts verka kan ingen heller vara nöjd.

Presidentvalet i Afghanistan påvisar hur som helst att det till synes omöjliga faktiskt kan vara möjligt. Efter den 11 september 2001 och det påföljande kriget i Afghanistan var det många som varnade för att USA, likt en gång Sovjetunionen, skulle köra fast i ett militärt och politiskt moras. Andra menade att den enda realistiska utvägen låg i förhandlingar med de "moderata" talibanerna och att demokratiseringsivern tydde på orealistiska drömmerier i Vita Huset.
Åtminstone var dessa drömmerier inte mer orealistiska än att de går att genomföra.
Läs mer om