Konstitutionsutskottet höll under torsdagen en hearing om säkerheten för journalister och medieredaktioner. Där konstaterade bland annat Cecilia Benkö, Sveriges Radios vd, att 22 journalister mördats under de fyra första veckorna 2015 med terrorattentatet mot redaktionen på Charlie Hebdo i Paris som vedervärdigt epicentrum. 2015 har tyvärr alla förutsättningar att bli ett av de sämre åren i modern tid för världens journalister.
Samtidigt som hearingen i riksdagen pågick presenterade organisationen Reportrar utan gränser sin årliga rapport om tillståndet för pressfriheten i världen. En inte speciellt upplyftande rapport även om Sverige som nation flyttar upp ett par placeringar. Dock inte för att vi blivit bättre utanför att de som låg före oss förra året blivit sämre. Sverige får faktisk sämre betyg än förra året.
I topp ligger fortfarande Finland och Norge, följt av Danmark och Nederländerna. Sverige trillar in först på femte plats. Förvisso ett acceptabelt resultat men frågan kan ställas om vi inte också borde ligga i den absoluta toppen. Vi vet sedan länge, via organisationen Tidningsutgivarnas undersökningar, att en inte obetydlig andel av våra lagstiftare i riksdagen kan tänka sig diverse inskränkningar i tryckfriheten.
Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång i Eritrea sedan tretton år för att han utförde journalistiskt arbete. Isaaks öde nämndes inte när regeringen presenterade sin utrikespolitiska deklaration i veckan. Terrorsekten Boko Harams illgärningar i Nigeria syns på satellitbilder, men på marken kan inga, eller extremt få, journalister rapportera om våldsdåden. Detsamma gäller i de områden som terroristerna och barbarerna i IS kontrollerar i Syrien och Irak.
I Danmark stoppade polisen ett planerat massmord på redaktionen för Jyllandsposten. I Linköping hotas Correns redaktion för deras rapportering om lokala kriminella gäng. Runt om i världen fängslas och förföljs journalister som försöker göra sitt jobb. Klimatet för journalister har blivit hårdare och farligare från en redan oroväckande nivå.
Det har sagts tidigare och det tål att upprepas. Världen behöver mer pressfrihet på samma sätt som det behövs mer yttrandefrihet och andra grundläggande mänskliga rättigheter. En fri press är en förutsättning och garant för ett demokratiskt samhälle och en granskning av makthavarna.
Att Sverige ligger relativt bra till är givetvis positivt, att vi når ett sämre resultat än tidigare är dock en allvarlig varningsklocka.