Vilken nytta gör kunskapssamhället?
Nyligen berömde EU-kommissionären Danita Hübner det svenska kunskapssamhället. Men satsningen har inte drivit tillbaka arbetslösheten.
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Enligt regeringen innebär det en satsning på både bredd och spets. I stort sett alla svenskar upp till pensionsåldern skall omfattas av den socialdemokratiska kunskapsmodellen. Fler elever skall fortsätta från grundskola och gymnasium och de praktiska gymnasielinjerna skall teoretiseras. De elever som väljer en praktisk gymnasieutbildning (som förlängts från två till tre år) skall alltså tvingas läsa engelska och svenska under hela utbildningen.
En annan av regeringens ambitioner är att 50 procent av gymnasieeleverna skall fortsätta till högre studier. Vidare skall fortbildning på arbetsplatsen prioriteras för att gemene man skall kunna följa med i den teknologiska utvecklingen.
Regeringen har dessutom utökat satsningen på samarbete mellan forskning och industri för att alstra nya idéer som i sin tur skall leda till nya företag. De unika innovationerna skall leda fram till morgondagens storföretag, är det tänkt.
Men i det sista steget brister det för Sverige. Visserligen har regeringen rätt i att mycket av förutsättningarna för att bilda expansiva och kunskapsintensiva företag redan föreligger. Men var finns de då? Var finns morgondagens Ericsson, ABB eller SKF? Sanningen är att Sverige inte skapat ett multi-nationellt storföretag sedan 1950-talet.
Som Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow påpekade så är svenskarna alldeles för dåliga på entreprenörskap. Det kläcks många intressanta idéer men de omvandlas inte till medelstora och stora företag som stannar inom Sveriges gränser.
Den främsta orsaken är inte att det saknas idéer och arbetsmoral utan att företagsklimatet är allt för dåligt i Sverige. De största bovarna är höga arbetsgivaravgifter, medfinansiering vid sjukfrånvaro och en stel arbetsrättslig lagstiftning.
Många delar av kunskapssamhället är bra och nödvändigt för att Sverige inte skall tappa internationellt inom kunskapsintensiv industri, men andra delar kan ifrågasättas. Som att hälften av alla gymnasieelever skall fortsätta till högskolan i en tid när arbetslösheten bland akademiker växer.
Kunskapssamhället kan inte kallas för en framgång om det inte leder till att arbetslösheten pressas tillbaka. För det krävs ett bättre företagarklimat.