Klockan är strax före lunch, när vi tar bilden på Drottninggatan i Norrköping.
Vi har de senaste dygnen hamnat i en våg av inställda konserter, stoppade matcher, stängda arenor, dramatiska börsras, avbokade hotellrum, uppskjutna möten, halvtomma restauranger och nya fall av coronasmitta i vår omedelbara närhet.
"Det är ju där borta i Kina" är här nu.
Det är därför vi är mitt i en vardag, som ingen av oss upplevt tidigare, har några svar på eller vet hur vi ska vi hantera. Vi är i en tid, som kan uppfattas likt bilden av gatan i hjärtat av vår stad. Öde, ödslig och faktiskt en smula skrämmande, vilket förstås är alldeles naturligt och förståeligt, men – och det är ett viktigt men – låt oss försöka vara, verka och leva i vardagen så mycket och så klokt vi kan så hjulen kan snurra och världen fungera.
Vi har alla ett ansvar mitt i en pågående samhällsinsats, där omtanke, hänsyn och solidaritet är viktiga ledord.
Coronaviruset är på riktigt.
Det hände något häromnatten, när man gick och la sig med en känsla och vaknande upp med en helt annan.
Rådhuset i Norrköping gick under eftermiddagen upp i stabsläge.
– Alla pratar om det. Alla tänker på det, säger Robert Togan på Brödernas Kafé, när jag tittar förbi under min lilla stadspromenad.
– Det var verkligen ingen normal torsdag här eller ute på stan. Det blev plötsligt så mycket tystare och mindre med folk överallt. Det märktes en stor skillnad direkt från en dag till en annan.
Han och hans bror, Martin, följer som så många andra nyhetsbevakningen och har också kontakt med fastighetsägaren Lundbergs.
De ställde ut flaskor med handsprit på olika bord tidigare i veckan.
– De tog slut samma dag. Det finns knappt en droppe kvar nu. Folk är försiktiga och förståndiga. Vi kan bara följa utvecklingen och lyssna på experterna. Det är vårt ansvar, menar Robert.
Bibliotekarie Margareta Gustafsdotter möter upp med ett leende på Stadsbiblioteket och två stjärnor på sin namnbricka.
– Jag hade glömt en sak på jobbet i morse och borde egentligen vara sur på mig själv, men valde att inte vara det och satte därför dit två guldstjärnor här, säger hon.
Fredagen blev genast lite bättre.
– Vi har haft lite mindre flöde här de senaste dagarna, men flera förskolor och klasser har varit här precis som vanligt. Det var däremot ett litet intresse för vår barnaktivitet under gårdagen. Jag vet inte om det berodde på coronaviruset. Vi får se hur det blir den närmaste tiden, säger Margareta.
– Vi har fått en del frågor om omlån eller om vad som kan hända om de lämnar tillbaka för sent. Folk är lite oroliga och funderar över om de vill eller kan gå hit. Vi försöker svara så gott vi kan och lugna alla.
Ica supermarket i Spiralen har runt 3 000 besökare om dagen. Den siffran har varit något lägre i veckan, men försäljningen har inte gått ner.
– Våra besökare handlar mer än man gjort vid tidigare besök. Man bunkrar mer. Pasta, ris, konserver och toapapper går det åt mycket av i dagarna. Vi har sålt slut på våt- och spritservetter. Det finns knappt att få tag på längre, berättar Ica-handlaren Andreas Glaad under tiden han fyller en kärra med skräp för att åka till återvinningen.
Räcker livsmedlen till?
– Det räcker till i Sverige. Jag är helt lugn över det.
Det finns en stor respekt och försiktighet inför smittorisken.
– Den berör också vår arbetsmiljö och personal. Det dyker upp nya frågor vi måste ta ställning till och försöka lösa, säger Andreas Glaad.
Det är en annan vardag på våra gator.
Vi möter den också.