Därtill innehåller tidskriften en fin essä av Steve Sem-Sandberg som ger en närmare presentation av Schulz och hans författarskap.

 

 

Artikelbild

Bruno Schulz var inte bara författare, utan också en framstående konstnär. Teckningen är ett självporträtt.

Schulz hann ge ut blott två böcker innan han sköts till döds av en nazist 1942, men den knappa produktionen till trots intog han, med Sem-Sandbergs ord, "en inte obetydlig position i 30-talets litterära offentlighet".

 

 

Breven trycktes ursprungligen i en polsk tidskrift 1936 och inleds med att Gombrowicz, som säger sig återge en okänd läkarhustrus bedömning, beskyller sin författarkollega för att vara antingen sinnessjuk, pervers eller posör.

 

De verkliga motiven är oklara, men en möjlig förklaring grundar sig på den extroverte Gombrowicz oförmåga att acceptera Schulz tillbakadragna och oåtkomliga livsföring. "Kom ner på jorden! Dansa med vanligt folk!" utbrister Gombrowicz, men Schulz lockas inte av "en arena omgärdad på alla håll och kanter av pöbelns nyfikenhet". Med giftig elegans replikerar han i stället: "Som den gamle blaserade tjur jag är skulle jag inte ens med bästa vilja kunna göra mer än att sänka huvudet och med mitt hotfullt bloddrypande öga betrakta de lansar du satt i mig."